Currently viewing the category: "Debatt"

Trafikmärken och höjdskräck

Vägledning och varning
Det säger sig självt att vi har trafikmärken för en säkrare trafik och till vägledning. Ofta finns märkena där för att varna oss.

För den psykiska hälsan
Men jag kom just att tänka på att trafikmärken faktiskt kan vara viktiga för det psykiska välmåendet också.

Nu kommer en tunnel
Tänk om en person med ångestproblematik, en person som lätt får andnöd, känner sig instängd och lider av klaustrofobi kan få hjälp av ett vägmärke som visar att nu kommer en tunnel – och därigenom kanske har möjlighet att välja en annan väg och undvika tunneln.

Tillräckligt tidigt
Om vägmärket visas tillräckligt tidigt för att föraren skall kunna välja en annan väg, vill säga. Så bra att det finns just sådana vägmärken – även om de sitter för nära tunneln för att det skall gå att undvika den.

Om en bro saknas
Den som är rädd för att falla från hög höjd eller för att köra rakt ner i vattnet där det saknas en bro kan också bli räddad av ett trafikmärke. Fiffigt uträknat!

Skall hinna bromsa
Man får hoppas att den typen av märken är uppsatta tillräckligt tidigt för att bilföraren eller cyklisten eller vem det än är som färdas på vägen skall hinna bromsa in i tid. Helst också kunna välja en annan väg, naturligtvis.

Uppfälld klaffbro
Likaså finns vägmärken som visar att det finns en klaffbro framöver. Bra att trafikanten får veta detta ifall bron skulle vara uppfälld eller på väg att bli det, så att trafikanten kan bromsa i tid och inte försöker ta sig uppför.

Ett fiffigt märke saknas
Men alla fiffiga trafikmärken till trots – det saknas ett – ett riktigt viktigt märke. I alla fall har inte jag kunnat hitta något sådant.

När höga höjder ger ångest
Det finns många som har höjdskräck. Riktigt svår sådan. Personer som får panik, ångest och andnöd, personer som blir yra och illamående av höga höjder och till varje pris vill undvika höga broar – men där finns inga varningsmärken som skulle kunna hjälpa trafikanten, inga trafikmärken som varnar för särskilt höga broar. Exempel på sådana broar finns t.ex. vid Trolhättan och Uddevalla.

Skulle kunna rädda
Sådana höga broar finns på många andra ställen i landet också. Det är synd att det inte finns varningsmärken vid alla dessa eftersom ett sådant märke skulle kunna rädda trafikanten från en mycket obehaglig upplevelse.

Bespara någon en obehaglig upplevelse
Tack och lov har inte alla höjdskräck (annars skulle broarna stå oanvända) – men ett vägmärke som varnar i god tid före höga broar skulle kunna bespara dem som lider av höjdskräck en väldigt obehaglig upplevelse.

Vi har ju ändå så många
Och vi har ju ändå så många vägmärken – så varför inte ett litet, litet vägmärke till?

Troligen inte i valdebatten
Troligen kommer inte frågan om fler vägmärken upp under valdebatten, men ändå … vore det inte en behjärtansvärd insats för att förhindra ett stort lidande hos alla med höjdskräck? Till priset av en liten vägskylt?
Christina Gustavson

#Höjdskräck
#Broar
#Tunnlar
#Vägskylt
#Vägmärken
#Varningsmärken
#Psykisk
#Andnöd
#Ångest
#Panik
#Välmående
#Klaustrofobi
#Lidande
#Trafikant
#Uddevalla
#Trollhättan
#Yrsel
#Illamående
#Klaffbro
#Tunnel
#Trafik
#Insats
#Valdebatt

Skydda barnen i solen

Viktigt att skydda barnen
Det är viktigt att skydda barnen i solen.
Små barn är särskilt utsatta.

Använd solhatt
Skydda barnens huvuden i solen – använd solhatt.
Hatten skall vara på hela tiden barnet är ute i solen.

Ljusa färger bäst
Ljusa färger är bäst till solhatt – varför inte en helt vit?
Mörkare färger drar åt sig mer värme.
Christina Gustavson

Svedavia och funktionshinder

Ingen avlastning nära entrén
Svedavia bygger om vid Landvetter. Den möjlighet som resenärer tidigare hade att bli avsläppta nära entrén finns inte längre. Där får endast bussar och taxibilar stanna till.

Plats för rörelsehundrade på andra sidan gatan
Man har ordnat två handikapplatser för avsläpp av rörelsehindrade på andra sidan gatan. Hur en person med rörelsehinder skall kunna ta sig från den parkeringen och hela vägen fram till entrén är det ingen som begriper.

Assistans först från incheckningsdisken
Den assistans som flygbolagen erbjuder gäller först från incheckningsdisken och sedan vidare enligt det man kommit överens om. Men hur tar man sig till incheckningsdisken om man inte kan gå?

Körd i privatbil
En resenär berättade för mig att han blev körd till Landvetter i privatbil. Eftersom han inte kan gå, hur gärna han ville, körde personbilen ändå fram till entrén, där det skall finnas en knapp att trycka på om man behöver assistans, och släppte av honom där.
Personbilen fick dryga böter. Han berättade i sin upprördhet inte om den där knapptryckningen fungerade eller hur det löste sig sedan.

Inte en chans för rörelsehindrade
Jag åkte dit och tittade. Det stämmer. Svedavia har byggt om så det finns inte en chans att släppa av en person med rörelsehinder nära entrédörrarna eller ens nära den där assistansknappen.
Enda möjligheten är att köra iväg till parkeringen som ligger orimligt långt bort för den som har svårt att eller inte ens kan gå.
Man kan bara konstatera att Svedavia och funktionshinder inte går ihop. I alla fall inte på Landvetter.

Taxi enda utvägen
Hur löser man den ekvationen? Eftersom taxibilar får stanna nära ingången kanske man skall beställa en taxi till parkeringen, bli hämtad där och körd till entrén?
Jag testade – men taxibolaget jag hörde med vägrade. Dels var det en alldeles för kort körning för att de skulle vara intresserade och dels ville de inte köra in på parkeringen. Det hördes tydligt att de tyckte frågan var tämligen befängd.

Parkera vid McDonalds?
Hur gör man då? Kör till närbelägna McDonalds, parkerar där och beställer en taxi dit för att bli körd till avgångshallens entré?
Kan undra vad McDonalds skulle tycka om att ha bilar långtidsparkerade över några semesterveckor – låt vara med P-tillståndskortet för rörelsehindrade väl synligt i rutan. Och hur kul är det att lämna sin bil ett par semesterveckor på McDonalds? Står den ens kvar när man kommer hem efter sin resa?

Går det att köra i egen bil?
Nu har jag ändå bara talat om hur det är om en person med rörelsehinder körs till flygplatsen av en annan person i en privatbil.
Men hur blir det om en person med funktionshinder kör sin egen bil, parkerar den på anvisad plats någon kilometer bort och vill ta sig till entrén?

Rörelsehinder svårt nog utan krångel
Man kan tycka att en person med ett funktionshinder har det svårt nog utan att behöva bli utsatt för den här typen av krångel.

Hur rimmar det med lagen?
Jag undrar hur det rimmar med den nya lag, som kom för några år sedan, om ökad tillgänglighet för personer med rörelsehinder.
Är Svedavias ombyggnad på Landvetter ens laglig sedd ur det perspektivet.
Christina Gustavson

Besiktiga bilen

Dags för bilbesiktning
Så är det återigen dags för bilbesiktning. Och som så många gånger tidigare fick jag ett brev från Besikta Bilprovning i Sverige AB, ett av företagen i branschen.

Förbokad tid
Brevet innehåller information om en förbokad tid mer än tre mil från min bostad – trots att andra besiktningsmöjligheter finns alldeles i närheten. Jag har aldrig anlitat företaget, så det är inte självförvållat att jag finns i deras register.

Påminnelse och kravbrev
Föregånde år valde jag att besiktiga bilen på orten och betalade därför inte avgiften till Besikta. Jag fick en påminnelse med krav. Trots att jag ringde företaget och informerade.

Kommunens konsumentrådgivare
Det gick så långt att jag var tvungen att få hjälp av kommunens konsumentrådgivare för att slippa betala för en tjänst jag inte ville ha och inte hade beställt. En tjänst som ett företag alltså försökte tvinga på mig.

Bett om att bli struken
Jag bad då uttryckligen, muntligt och skriftligen, om att bli struken ur deras kundregister. Ändå har jag i år fått en ny tid som jag inte vill ha.

Upplägget synas – jag betalar inte
Nytt för i år är dock att de skriver att jag inte behöver göra något om jag inte vill ha den tid de skickat. Då skall min tid avbokas automatiskt OCH det står att inbetalningskortet inte innebär någon betalningsskyldighet. Jag synar upplägget, testar och ser. Det vill säga, jag använder inte tjänsten, tiger still och betalar inte.

Hur fungerar personuppgiftslagen?
Hur stämmer det här med den nya personuppgiftslagen? Får Besikta ha kvar mig i sitt register trots att jag uttryckligen sagt ifrån att jag vill att de styker mig?

Christina Gustavson

Gäst i P4 Sjuhärad

Så spännande!
Det skall bli så spännande att få vara gäst i radio P4 Sjuhärad och bli intervjuad fredag den 27 april kl. 11-12. Intervjun går av stapeln i Borås.

Väldigt roligt
Det skall bli så kul att få prata om mina böcker, om hur roligt det är att skriva och hur mycket det ger mig. Om hur jag ibland glömmer tid och rum och tiden bara flyger iväg.

Kontakt med lyssnare och läsare
Kontakten med lyssnare och läsarna betyder så mycket, få veta vad olika personer har tyckt om olika böcker, vad som uppskattas och vad som inte gör det – och varför.
Böckerna finns att köpa via internet, t.ex Adlibris, Storytel med flera.

Min senaste
Dessutom vill jag gärna få slå ett slag för min senaste deckare Mördande lögner. Den finns redan som ljudbok, men kommer snart som pocket och e-bok och utspelar sig i Tranemo med omnejd.
Del två i serien kommer om några månader och den gör visserligen en liten avstickare till Grebbestad, men rör sig i övrigt huvudsakligen i Sjuhäradsbygden den också.

Budskap melan raderna
Glad att få berätta om hur jag försöker förmedla budskap som jag tycker är viktiga, men lägger det mellan raderna så att det nästan inte märks. Fast i mina fackböcker märks det naturligtvis.

Rösten spelar roll
Samtidigt lite nervöst – vem har inte upplevt scenskräck och stress inför ett framträdande, även om det är ganska anonymt att vara med i radio. Att inte behöva visa ansiktet … men å andra sidan spelar rösten en stor roll.

Hur tränar man rösten?
Jag önskar att jag tagit sånglektioner någon gång i mitt liv, vetat hur jag kan träna rösten, men det har jag aldrig gjort.

Hjääälp – en hostattack!
Vad händer om jag får en hostattack mitt i, tänk om jag inte vet vad jag skall svara eller kommer av mig …

Lite pirrigt
Just nu är det mest roligt och lite pirrigt – men jag undrar hur det kommer att kännas efteråt. Kommer jag ens att kunna stå på benen?

Christina Gustavson

Bokmässa på Hemgården i Borås

Bokmässa på Hemgården  i Borås den 17 mars 2018

Jag ställer ut mina
Jag ställer ut mina böcker den 17 mars 2018, dvs nu på lördag, på bokmässan som anordnas av #Hemgården i Borås.

Adress
Hemgården vid Södra Torget, Österlånggatan 57, Borås.

 

Öppettid
Mässan är öppen kl. 10-17.

Datum
Lördagen den 17 mars 2018.

Folkfest
Förra året, dvs 2017, blev bokmässan en succé då c:a 50 utställare med lokal anknytning gjorde bokmässan till något som närmast kan liknas vid en folkfest.

Länk till Bokmässan på Hemgården i Borås: http://www.hemgarden.nu/

Varmt välkomna!

Christina Gustavson

Diskussion om köerna till BUP

Diskussion om köerna till BUP
Häromkvällen slötittade jag på tv-nyheterna i väntan på ett annat program och fick då höra att man diskuterat de långa köerna till BUP. Köerna är långa och de bara växer.

Ett växande problem
De långa köerna till barn- och ungdomsprykiatrin är ett växande problem. Köerna har ökat med närmare 50% de senaste tre åren.

Ingen klarade vårdgarantin
Tragiskt nog klarade inget landsting målet om att alla ska få hjälp inom 30 dagar, rapporterade SVT. Knappt tre fjärdedelar av alla som sökte kunde få hjälp förra året och det råder stor skillnad mellan landstingen. Sex av dessa förmådde inte ens klara av hälften av de hjälpsökande.

Rena gissningar om orsakerna
Man diskuterade om köerna berodde på personalbrist, ökande tillströmning av remisser från skolorna, befolkningsökningen, resursbrist i skolan, ökad kunskap i samhället så att fler söker hjälp  eller möjligen att regeringen slopade prestationskravet för extrapengar eller …?

Åtgärder? Bara prat
När det gäller åtgärder pratas det om att anställa fler, omfördela resurser, utveckla barnpsykiatrin, hjälpa familjer hantgera situationen fram till dess att barnet får hjälp, samverkan mellan  skola och socialtjänst och …

Det låter vackert
Det låter vackert, men den allra viktigaste aspekten nämns inte ens, varken i tv-reportagen eller i pressen. Den viktigaste frågan är orsaken till att psykiaks problem ökar i samhället och det gäller inte enbart barn och ungdom utan totalt.

Varför händer detta?
För att få bukt med problemen måste man fråga sig varför. Varför händer detta? Vad kan det vara som gör att så många får psykiska besvär? Och får så allvarliga besvär att de måste söka professionell hjälp. Vad är roten till det onda? Och vad kan vi göra för att inte fler skall bli sjuka?

Är svaret politiskt obekvämt?
Kanske är svaret politiskt obekvämt, ekonomiskt obekvämt eller obekvämt på annat sätt – men det är väl ingen ursäkt för att låta den här makabra utveckligen få glida allt fortare i en utförsbacke?

Det finns handfasta fakta
Det finns forskning på området. Alltså inte bara förmodanden, synpunkter och rena gissningar, idéer om tro, hopp och kärlek, utan handfasta fakta. Ta reda på dessa fakta och ta krafttag för att lösa problemen underifrån – istället för att delvis kapa topparna på isbergen och delvis sopa problemen under mattan eller leka struts och låtsas att problemen inte finns.

Det är naivt att tro det blir bättre av sig självt
Vem kan vara naiv nog att tro att det blir bättre av sig självt? Bara vi väntar lite så växer det nog bort. Det är det det inte gör! Även om våra politiker kanske inbillar sig det.
Christina Gustavson

Argt om sjukvården ett valår

Vettiga lösningar
Efter att ha arbetat ett helt liv inom svensk sjukvård kunde jag bara inte låta bli att i den här boken försöka peka på  problemen inom sjukvården och kanske viktigare även på orsakerna till problemen.
Jag hoppas att även du reagerar och blir arg. Ryt gärna till.
Viktigast är att det faktiskt kan finnas vettiga lösningar och att det sker förändringar i rätt riktning.

Famlar i mörkret
Det är först när man ser orsak och verkan som man kan åtgärda på rätt sätt. Annars famlar man i mörkret. Detta är tydligare inom sjukvården än någon annanstans. Man kan inte bota ”ont i magen” om man inte vet orsaken till det onda.

Det hjälper inte med gips
Om sjukvården har ”ont i magen” vet man dock med ganska stor säkerhet att det inte hälper att gipsa den. Det gäller att ta reda på orsaken och sätta in åtgärden där, dvs vid roten till det onda, istället för att fumla runt med den ena tandlösa åtgärden efter den andra.

Bättre vård för patienterna eller …
Lösningar finns under förutsättning att politiker och beslutsfattare tar till sig kritiken och börjar tänka om.
Och naturligtvis även att chefer och småpåvar på olika nivåer börjar se till patienternas bästa istället för att försöka uppfylla prestationskrav i syfte att själva stiga i graderna, få klappar på axlarna från högre ort och få högre lön.
Tyvärr är det ofta detta det rör sig om.

Vill väcka debatt
Jantelagens vålnad är avsedd att väcka debatt. Boken beskriver svensk sjukvård sedd ur ett helikopterperspektiv över ett krisartat och katastrofdrabbat sjukvårdsområde. Den presenterar ett nytt synsätt och nya förslag till lösningar.

Argt om sjukvården ett valår
I boken föreslås en vård anpassad till patienternas/ skattebetalarnas egna önskemål och behov. En vård utformad i direkt samråd med patientorganisationerna – istället för en toppstyrd vård som den ser ut idag.

Förskönande omskrivning
Med en förskönande omskrivning kallas det för ”patienten i fokus” – när vården istället är utformad av administratörer med kikarsiktet inställt på besparingar för huvudmannen.

Nätbokhandel och bibliotek
Boken finns som pocket och kommer som e-bok.
Christina Gustavsons böcker och går att köpa genom nätbokhandeln och låna på bibliotek.

Fakta om boken:
Christina Gustavson: Jantelagens vålnad
Förlag: Joelsgården Förlag
ISBN 978-91-88013-24-8
Format: Pocket
Antal sidor: 196

Om författaren:
Författaren är medicine doktor och specialistläkare med lång erfarenhet av svensk sjukvård.
Christina Gustavson, PhD., M.D., M.B., Ch.B., är rättspsykiater, forskare, specialistläkare, förläggare, författare.
Hon är medlem av Sveriges Författarförbund sedan 1993, tre av hennes fackböcker finns utgivna på ICA bokförlag och fyra av hennes böcker har blivit Talbok genom MTM.

Kontakt:
www.gustavson.se
https://www.facebook.com/joelsgardenforlagsgrupp/
https://www.facebook.com/christina.gustavson.58

Tävling! Vilken färg på hatten?

Kul med hattar
Det har väl inte undgått någon att jag tycker det är kul med hattar.

Känner inte igen mig utan hatt
Inte bara så, det har hänt att läsare kommer fram till mig och säger: ”Men det är ju du, jag kände inte igen dig utan hatt.” Detta har medfört att ajg som tradition alltid har hatt på olika bokmässor.

Röd hatt förra året
Förra året, alltså 2016, hade jag en alldeles fantastisk, röd hatt på bokmässan i Göteborg. Vilken färg jag skall ha i år är en väl bevarad hemlighet. Så väl bevarad att jag vågar utlysa en tävling.

Tävling! Vilken färg på hatten?
Kan någon gissa vilken färg jag kommer att ha på hatten i år? Alltså inte den röda förra året, utan den nya som kommer i år. Mejla svaret senast den 26 september kl. 18.00 till info@joelsgarden.se

Vinst: en bok
Den som skickat det först öppnade rätta svaret vinner en bok.
Boken måste avhämtas i monter B02:68.
OBS: Vinstboken måste hämtas ut personligen och den kommer inte att skickas per post efter mässan.

Välkommen att skicka in ditt förslag!
Christina Gustavson

Hemsida: www.gustavson.se
E-postadress: info@gustavson.se
FB: https://www.facebook.com/christina.gustavson.58
Twitter: https://www.twitter.com/GustavsonInfo
Du hittar Christina Gustavson även på LinkedIn.

Genren ”medicin” saknas

på Skandinaviens största bokmässa

 

Produktregister
Skandinaviens största bokmässa öppnar portarna om ungefär en vecka. Dessförinnan gäller för utställare att bland annat kategorisera böckerna i ett produktregister med rubriker som är bestämda i förväg. Om något ämne saknas får man lov att höra av sig.

Genren ”medicin” saknas
Ett förlag har en serie medicinska fackböcker. Genren ”medicin” saknas dock helt i Bokmässans produktregister och då böckerna knappast låter sig rubriceras som något annat, författade förlaget en skrivelse till ansvarig person.

Frågan besvarades inte
Önskemålet om att lägga till genren ”Medicin” besvarades inte, vilket är märkligt med tanke på att Medicin är en internationellt accepterad genre och en av de allra största.

Knappast proffsigt
Inte heller genren ”Psykiatri” får tydligen finnas med, och det är svårt att förstå varför. Beror det på tjurighet eller grov okunnighet? Eller något annat? Svårt att veta, men proffsigt kan man väl knappas kalla det.
Christina Gustavson

Hemsida: www.gustavson.se
E-postadress: info@gustavson.se
FB: https://www.facebook.com/christina.gustavson.58
Twitter: https://www.twitter.com/GustavsonInfo
Du hittar Christina Gustavson även på LinkedIn.

Visit Us On FacebookVisit Us On TwitterVisit Us On Linkedin