Currently viewing the category: "Sjukvårdsfunderingar"

Christina Gustavson 283Värsta sommaren

Sjuksköterskebristen
värre än någonsin

Värsta sommaren
De senaste dagarna har Tv-nyheterna informerat om att sjuksköterskebristen kommer att bli värre än någonsin i sommar – värsta sommaren i mannaminne alltså.

Famla i blindo löser inga problem
Problemet har funnits under flera år och eftersom det blir värre har man tydligen inte lyckats hitta rätt åtgärder. Kanske beror det på att politiker och beslutsfattare inte begripit vad problemet beror på. Vet man inte orsaken kan det vara svårt att åtgärda det. Man löser inga problem genom att famla runt i blindo.

Utbilda och behållaChristina Gustavson 284
Visst borde man kanske utbilda fler sjuksköterskor och det finns olika åtgärder som kan vidtas för att hindra utflödet till andra länder så att kommuner och landsting kan behålla sjuksköterskorna inom Sverige. Visst.

Tidigare fanns ytterligare en yrkesgrupp
Men för inte så länge sedan fanns det ytterligare en yrkesgrupp inom vårdsektorn, nämligen sjukvårdsbiträden. De skötte enklare arbetsuppgifter som t.ex. att bädda, mata patienter mm. Dessutom städade de patientrummen, som då var avsevärt mycket renare på många sjukhus än de är nu, när städbolag sköter den delen. Det arbete de utförde avlastade undersköterskorna, som kunde ägna sig åt de mer kvalificerade uppgifter de utbildats för.

Tiden räckte lättare till
I och med att undersköterskorna fick tid till sina uppgifter avlastades sjuksköterskorna. Då fick de lättare tiden att räcka till för medicindelning och andra uppgifter som de är specifikt tränade att göra.

Christina Gustavson 285Tre hinner mer än två
Om man ser vården av inneliggande patienter i ett helhetsperspektiv med ett fast antal uppgifter som skall utföras, säger det sig självt att det är lättare för tre att hinna med arbetet än för bara två. Om sjuksköterskorna får ägna sin tid till kvalificerade uppgifter och slipper t.ex. hjälpa till med att bädda sängar, skulle deras tid kanske räcka för fler patienter utan att vården blev lidande. Och räcker en sjuksköterska för fler patienter så är bristen genast mindre – och det utan att sjuksköterskorna behöver gå på knäna och riskera utbrändhet.

Politiskt beslut
Tyvärr fattades ett politiskt beslut om att sjukvårdsbiträden inte behövdes inom vården. De avpolletterades och man sa då att de endast utgjorde en finansiell belastning. De som så ville av sjukvårdsbiträdena kunde vidareutbilda sig till undersköterskor. De som inte ville sätta sig på skolbänken igen blev av med sina jobb.

Inflation inom vårdsektorn
Detta i sin tur medförde en viss inflation inom vårdsektorn, så att undersköterskorna nu skulle hinna med vårdbiträdenas arbete, och sjuksköterskorna skulle göra undersköterskornas uppgifter utöver sina egna. Ganska uppenbart att det inte kunde hålla i längden.

Roten till det onda
Här är roten till det onda – eller åtminstone en av rötterna, orsaken till ett problem som hela tiden eskalerat och nu tagit gigantiska proportioner.

Avlasta systemet underifrån!Christina Gustavson 193
Hur löser man det? En av åtgärderna är att omgående återinföra sjukvårdsbiträden som yrkesgrupp. Finns inte sjuksköterskor så att det räcker så anställ sjukvårdsbiträden som avlastar systemet underifrån! Så att sjuksköterskornas ork och tid räcker litet längre.

Ge en hedervärd come-back!
Varför inte dessutom ge kvarvarande arbetslösa sjukvårdsbiträden en chans till en hedervärd come-back in i yrkeslivet? Det står utom allt tvivel att just den yrkesgruppen behövs inom vården!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 193Psykiatrin är inte vårdens slasktratt!

Felaktig uppfattning
Man måste se över hur #sjukvården fungerar och hur olika #vårdplatser används. Ofta skälls psykiatrin för att samarbeta dåligt med andra verksamheter, men det är snarare så att allmänhet, #vårdgrannar, beslutsfattare och andra verksamheter kanske har en något felaktig uppfattning om vad psykiatrin arbetar med, har för uppdrag och förmår uträtta.

Felaktiga förväntningar
#Psykiatrin är inte till för att lösa andra avdelningars platsbrist eller liknande problem, men förväntningarna finns. Psykiatri är en #medicinsk specialitet och alla tänker kanske inte på att den inte är det samma som psykologi, som är en #beteendevetenskap.

Allt kräver inte inläggning
Patienter med lindriga eller mindre allvarliga psykiska problem kan mycket väl tas om hand t.ex. på en #vårdcentral och distriktsläkarna är väl kompetenta att avgöra om och när #remiss till en #specialistkompetent psykiatrisk enhet behövs. Kanske gäller det medicinjustering eller liknande, vilket inte kräver en inläggning på psykiatrisk avdelning, utan lika gärna kan skötas av en distriktsläkare eller konsultläkare.

Vägrar ta tillbaka
Det verkliga problemet uppkommer när patienten efter en inläggning – som kanske inte ens varit nödvändig ur medicinsk synpunkt – skall skickas tillbaka från den aktuella psykiatriska enheten och man står inför den situationen att t.ex. #äldreboendet vägrar ta tillbaka patienten.

Omöjliggör omhändertagandet
Detta obstruerar, försenar och omöjliggör eventuellt ett omhändertagande av andra patienter med mer akuta och tvingande #vårdbehov på den psykiatriska avdelningen.

En konsekvens
Det innebär att en #självmordsbenägen ung kvinna kanske inte kan få någon plats eller att en #psykotisk man inte kan tas om hand.

Tvingas köpa platser
Är situationen mycket allvarlig och ett akut omhändertagande nödvändigt tvingas man köpa vårdplatser utomläns till kostnader som ibland ligger upp emot 100.000:-/månad/plats eller mer, för att de egna platserna är upptagna av #färdigbehandlade patienter som kommunen vägrar ta hem.

Det måste finnas ett flyt!
För att vården skall vara effektiv så måste det finnas ett flyt i arbetet!

Måste ta tillbaka
Det innebär att om man skickar in en patient för en tillfällig behandling, så måste man ta tillbaka patienten igen när den psykiatriska vårdenheten bedömt att patienten ifråga är färdigbehandlad, om det så skall finnas skriftliga #kontrakt om detta de olika behandlingsenheterna emellan och för varje enskild patient.

Psykiatrin ingen slasktratt!
Psykiatrin får inte bli en slags #slasktratt eller #avstjälpningsplats dit man skickar iväg patienter, som man inte riktigt orkar med (t.ex. pga. #personalbrist) eller vill bli av med för att de upplevs #besvärliga och #störande, och sedan inte tar tillbaka patienten ifråga, utan är nöjd med situationen.

Nya tidens #ålderdomshem
Man använder med andra ord specialistpsykiatrins få platser som kommunal avstjälpningsplats, #långvård och #sjukhemsboende. Det är inte ekonomiskt försvarbart. Dessutom blir då psykiatrin den nya tidens ålderdomshem och i och med det slutar den fungera som den medicinska #specialistverksamhet med #spetskompetens den egentligen är.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 192Den moderna ättestupan
eller ofrivillig dödshjälp?

Hjälplös som ett barn
Uttrycket hjälplös som ett barn är inte oväsentligt i sammanhanget. Vi vet att riktigt små barn är hjälplösa. Ingen skulle komma på tanken att sätta ett trygghetslarm runt handleden på ett spädbarn och lägga det ensamt i ett rum och säga att barnet får hjälp när och om det ringer. Vi vet alla att barnet inte har förmåga att varken trycka på knappen eller förstå larmets funktion. Man skulle kunna räkna ut i förhand att det barnet kommer att avlida ganska snart.

Ingen ber om att bli sjuk!
Det finns gamla som befinner sig i samma hjälplösa situation! Ingen ber om att få bli sjuk, bli hjälplös eller bli beroende av andra. Ändå kan man inte bara tänka sig att sätta ett larm på en person som är helt hjälplös – utan man gör det faktiskt.

På försök?
När det gäller vissa kommuners beslut att alltid sända hem äldre till bostaden, trots att de kanske är hjälplösa som barn, ”på försök, för att se hur det går”, så vet man naturligtvis redan hur det går.

Men varför?
Varför gör man så? Är det ett besparingsalternativ? Att mer eller mindre ordna en ofrivillig dödshjälp, så att man slipper kostnaderna för just den personen när det gått precis så som man kunnat räkna ut i förväg, dvs. personen ifråga avlider? Eller varför? Finns det rim och reson i detta? Eller ens en tanke bakom besluten?

Den moderna ättestupan eller ofrivillig dödshjälp?
Det märkliga i resonemanget är att alla kommer förr eller senare att bli gammal. Om man inte väljer att i förtid avsluta sitt liv, vill säga. Förr i tiden användes ättestuporna i det sammanhanget av äldre som insåg att de snart inte kunna klara sig själva. Genom att begå självmord och hoppa utför ättestupan besparade man både sig själv och andra en del besvär. Men om de äldre inte hade hoppat frivilligt, hade man då gett dem en liten hjälpande knuff i ryggen?

Är beslutsfattare immuna?
Ännu märkligare är att beslutsfattare inte inser att de också kommer att bli gamla. Man vet inte vad som händer längs vägen. Man kan råka ut för allt möjligt – allt från trafikolyckor till sjukdom och demens. Hur kan man vara så säker på att själv klara sig undan alla problem att man vågar fatta beslut rörande andra – beslut som i praktiken innebär en åtgärd som kan tyckas vara det närmaste ofrivillig dödshjälp man kan komma?

Inför självbestämmanderätt!
Samhällets syn på äldre har blivit mycket märklig. En människa som arbetat och slitit i hela sitt liv, skött sig och betalat skatt, borde formellt ha rätt till att få åldras med värdighet och ha rätt att själv bestämma om man skall sitta ensam i en lägenhet eller bo på ett äldreboende där det finns möjligheter till dagligt sällskap, samtal, aktiviteter och mänsklig samvaro! Och det utan att behöva stå i evighetslånga köer. En självbestämmanderätt – vore det så otänkbart?

Inte gratis förmån
Den som får bo på ett äldreboende har inte bara betalat det i förskott via skatten utan betalar också en rejält tilltagen del av pensionen för sitt boende.Det är inte en gratis förmån, utan något de äldre betalar för.

Mer lönsamt för samhället
Det är mer ekonomiskt lönsamt för samhället om fler vill bo på ett äldreboende än att bo kvar i hemmet med den enormt kostnadskrävande apparat som krävs för att möjliggöra detta, så varför i hela friden inte låta de äldre bestämma själva?

Christina Gustavson 12En könsfråga?
Eller är det en könsfråga? Fler kvinnor lever längre. Vi vet redan att kvinnor är åsidosatta i många avseenden, sämre ingångslön och sämre löneutveckling för samma arbete, sämre vård på sjukhus t.ex vid en hjärtinfarkt osv. Exemplen är många. Är det den trenden som slår igenom när det gäller vård av gamla också?

Skydda äldres rättigheter genom lagstiftning! Jag vill se lagar som skyddar de äldres rättigheter, kontrollsystem och garantier för att lagarna efterlevs – och jag vill se dem nu! Innan det blir för sent för ännu fler.
Christina Gustavson

Läs Christina Gustavsons blogg och andra inlägg:
Min privata sida
: www.gustavson.se – med tillhörande FB-sida: https://www.facebook.com/christina.gustavson.58
Twitter: https://www.twitter.com/GustavsonInfo

Mina böcker hittar du här: www.joelsgarden.se – med tillhörande FB-sida: https://www.facebook.com/joelsgardenforlag
Min bokblogg: www.joelsgarden.se ”Christina Gustavsons bokblogg”
En fingervisning om mord: https://www.facebook.com/En-fingervisning-om-mord-535639796610881/timeline/
Förlagets boksida: http://www.joelsgarden.se/?p=992

Linkedin: gustavson.christina@gmail.com

Christina Gustavson 83Christina Gustavson:

Jantelagens vålnad

Boken: Jantelagens vålnad är avsedd att väcka debatt. Boken beskriver svensk sjukvård sedd ur ett helikopterperspektiv över ett krisartat och katastrofdrabbat sjukvårdsområde. Den presenterar ett nytt synsätt och nya förslag till lösningar. Den finns även som e-bok med samma titel: Jantelagens vålnad.

I boken föreslås en vård anpassad till patienternas/skattebetalarnas egna önskemål och behov. En vård utformad i direkt samråd med patientorganisationerna, istället för vården som den ser ut idag.

Med en förskönande omskrivning kallas det för ”patienten i fokus” när vården istället är utformad av administratörer med kikarsiktet inställt på besparingar för huvudmannen.

Christina Gustavson 85Lagstadgad försämring av sjukvården?

Vårdgarantin en bluff?
Upprörda röster har höjts runt om. Det rör sig om personer som blivit nekade tid på vårdcentralen när de ringt och bett om en tid för ett läkarbesök. Rör det sig om en lagstadgad försämring av sjukvården?

Det kan väl inte vara tillåtet?
Nekats!? Kan det vara möjligt? Det kan väl inte vara tillåtet? Under alla mina år som läkare kan jag inte minnas att patienter någonsin nekats läkarbesök och vård när de bett om det. Jag minns när det fanns öppna mottagningar åtminstone några timmar om dagen, för att den som inte mådde bra skulle ha en chans att söka fritt på vårdcentralen. Men så är det inte längre. Kan det verkligen vara sant? Kan det röra sig om en lagstadgad försämring av sjukvården?

Men sjukvårdsgarantin då?
Ett luftslott, inte värt namnet garanti över huvud taget! Om man önskar kontakt med vårdcentralen garanteras detta genom ett telefonsamtal med någon. Där upphör garantin. Även den som anser sig i behov av vård kan nekas av rösten i andra änden av telefonlinjen. Den som inte är tillräckligt frisk, pigg och energisk för att övertyga rösten i telefonen om att ett läkarbesök är av nöden, får helt enkelt ingen tid. Dvs. inte bara ingen tid idag, utan ingen tid alls. Och det är helt lagligt!

Nödvändiga undersökningar ingår inte heller!
Den som t.ex. har en nytillkommen hjärtsjukdom och bedömts av distriktsläkare eventuellt behöva en pacemaker och får en remiss till specialistvård för undersökning kan få vänta länge. Döm om min förvåning när jag fick höra att en person med hjärtåkomma som faktiskt fått en remiss, fick ett skriftligt svar att han kommer att kallas om och när det finns tid, eftersom undersökningar inte ingår i sjukvårdsgarantin. Dvs de nödvändiga undersökningar som krävs för att behandlingen sedan skall kunna genomföras – de ingår inte i sjukvårdsgarantin! Personen ifråga hade uppmanats söka akut vid bröstsmärta och misstanke om hjärtinfarkt. Det innebär att han först måste få en infarkt innan han (om han överlever infarkten) kan få de undersökningar som ligger till grund för den behandlingen som är nödvändig för att han skall leva litet till.

Vägrades åtgärd
En kvinna hade ett brunt märke som växte och ändrade struktur och hade kliat intensivt sedan några månader, trots att hon inte rörde vid det. Hon lyckades få tid på vårdcentralen, betalade, väntade på sin tur och fick så äntligen träffa läkaren och bad om att hudförändringen skulle tas bort, nu med en gång. Hon skickades hem igen med oförrättat ärende och med förklaringen att det ”ser inte farligt ut.”

Ambulansverksamheten också
Ambulansverksamheten skall också struktureras om så att det inte är en självklarhet längre att den sjuke får komma till sjukhuset, utan ambulanspersonalen skall först bedöma om det behövs. Vad skall styra behovet? Ekonomin? För det kan väl knappast vara av omtänksamhet om den som är sjuk och behöver hjälp?

Bäst för vem?
Dessa ökande missförhållanden i svensk sjukvård kommer samtidigt med rykten om att svenska vårdcentraler skall bli bäst i EU! Bäst på vilket sätt? Bäst för vem? Bäst på att hålla undan patienterna? Bäst på att slippa ge vård?

Patienten alltid i underläge!
Den som är sjuk, har ont eller inte mår bra är alltid i underläge och måste dessutom betala för vården oavsett om den ges eller inte. En första betalningsomgång via skatten och en andra, om man har tur att få tid för ett besök på vårdcentralen. En vårdgaranti som står för namnet och garanterar vård till den som önskar det vore välkommen. Inte ett urholkat system som ser fint ut vid första anblicken, innan man hinner läsa det finstilta!
www.gustavson.se

Christina Gustavson 3Vad är ett liv värt?

Är ett liv mer värt än ett annat?

Hjärtinfarkt
Här i Sverige är vi stolta över vårt omhändertagande av personer med hjärtinfarkt och att överlevnadsstatistiken är så god i jämförelse med andra länder.

Stroke
Detsamma gäller stroke och vi får lära oss uppmärksamma symptomen, eftersom vi vet att ett snabbt omhändertagande är av betydelse för prognosen och kan till och med vara livsavgörande.

Tanken är absurd!
Tanken om någon skulle möta en person som kommer till sjukhuset med en hjärtinfarkt eller stroke med orden: Vi har ingen plats nu, eftersom vi måste hålla budget – men du får en behandlingstid om några månader. Tanken är absurd!

Cancervård
Men en cancerpatient då? Jo, visst, det finns cancertyper som växer långsamt, kanske inte sprider sig och inte kan betraktas som akuta.

Å andra sidan finns det cancerformer som är så explosivt aggressiva, växer så fort och sprider sig så snabbt i kroppen att omedelbara åtgärder krävs om personen ifråga skall ha en chans att överhuvudtaget överleva. Dvs, operation NU, idag! Inte om några månader eller ens om några veckor.

Förödande att vänta
Alla har hört att blindtarmen måste opereras bort om den är inflammerad – men vi vet också att vissa cancerformer måste opereras snabbt, och att det kan vara förödande att vänta.

Farligt att vänta
När man med säkerhet vet att det kan innebära en dödsdom att låta en viss person vänta på operation och en specialistläkare gjort den medicinska bedömningen att just den personen måste opereras nu omedelbart – hur kan då en administratör bestämma att det inte finns plats förrän om några månader?

Är inte ett liv lika mycket värt som ett annat?

Varför prioriteras bara vissa?
Varför prioriteras vissa livshotande åkommor och inte andra? Har vissa sjukdomar högre status inom sjukvården? Och därmed rätt till företräde?

Utrymme för brådskande fall
Måste det inte alltid finnas utrymme för akuta åtgärder i extraordinära situationer?

Vem avgör?
Vad är det då som avgör om en operation är nödvändig precis nu eller kan vänta?
Och vem är det som bestämmer det?

Endast läkarna!
Vem kan avgöra vad som är akut och prioritera mellan olika patienter – om inte läkarna?

Vem äger rätt att döma?
Vem äger rätt att säga att ett liv inte är lika mycket värt som ett annat? Att döma ut en annan människas liv? Och skylla på budget?

Putsa upp skamfläckarna!
En kedja är inte starkare än dess svagaste länk och svensk sjukvård inte bättre än dess sämst fungerande enhet. Så sluta skryt över juvelerna i kronan och putsa upp skamfläckarna istället!

Varför inte ge Sverige världens bästa cancervård?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Nu går det inte ens att googla på PAL (patientansvarig läkare) längre.

Avskaffande av PAL är en ekonomisk och politisk konsekvens.

Socialstyrelsen meddelar i sitt Meddelandeblad 9/2012 att patientens ställning behöver förstärkas. Detta gör man genom att man i en lag av den 1 juli 2010 inför nya bestämmelser i 29 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL.

Förändringarna innebär att PAL ersätts
1. En patientansvarig läkare (PAL) ersätts med en ”fast vårdkontakt” enligt den nya lagen och socialstyrelsen uppger som orsak att det inte haft avsedd effekt att ha ett krav på en PAL.
Enligt den äldre lagstiftningen hade en patient både en patientansvarig läkare (PAL) och även i vissa fall en patientansvarig sköterska (PAS).
I förklaringen till den nya lagen hävdar socialstyrelsen att det är bättre om även andra yrkesgrupper än läkarkåren involveras i ansvaret för patientens behov av samordning, kontinuitet och trygghet.

Vårdgivarna byts ut mot en administratör
2. Enligt tidigare lagstiftning var ”vårdgivarna” ansvariga för att tillgodose att patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet verkligen tillgodoses. Enligt den nya lagen ersätts ”vårdgivarna” med ”verksamhetschefen” dvs en administratör.

Värdefullt få möta samma läkare
PALsystemet innebar en stor trygghet speciellt för patienter med svåra och långvariga sjukdomsförlopp. Det var synnerligen värdefullt att få möta samma läkare så långt detta var möjligt, få träffa en läkare som kände till och visste om vad det rörde sig om, utan att som nu behöva lägga större delen av den redan snålt utmätta besökstiden på att snabbläsa de senaste noteringarna i patientens datoriserade journal.

Svepskäl
En av de anledningar som uppges när det gäller PALsystemets avskaffande är att vården inte alltid tillämpat funktionen på det sätt som var tänkt. Det här är intressant! Om målgruppen för en lag inte tillämpar den till 100%, så ändrar man lagen.
Gör man likadant när det gäller andra lagar, t.ex. sådana som rör allt mellan rattfylleri och ekonomiska brott också, eller är det här specifikt för sjukvården?

Ekonomiska intressen snarare än patienternas
Jag tror det är specifikt för sjukvården och jag är krass nog att tro att det här har med ekonomiska intressen att göra snarare än omsorg om att patienterna skall ha det bra.
Läkarna är vårdens dyraste yrkesgrupp om man ser till vad varje läkartimma kostar samhället.
Kan man lägga över läkarens uppgifter på andra, mindre dyra yrkesutövare, så sparar man kanske pengar.
Man tror sig också spara läkartid, vilket kan vara nog så viktigt med den läkarbrist som råder.

Är det lika tryggt för patienten?
Men frågan är om det är lika tryggt och säkert för patienten att istället för att ha en fast läkarkontakt få en fast kontakt med t.ex. arbetsterapeuten? Eller kanske rent av med läkarsekreteraren?

Tätare vårdbesök vid otillfredsställande kontakt
Otillfredsställande läkarbesök genererar bara nya besök snabbare än vad som varit fallet om patienten kunnat gå hem så trygg och nöjd som det går när man har en svår, långvarig eller terminal sjukdom. Så frågan är om det sparar läkartid och förbättrar ekonomin eller precis tvärt om?

Ekonomisk och politisk konsekvens
Avskaffande av PAL är en ekonomisk och politisk konsekvens på temat: ”Alla yrkeskategorier är lika viktiga”. Det gäller även sjukvården. Eller är det så att det enbart gäller sjukvården? Hur är det inom andra yrkeskategorier?
Detta har ingenting med omsorg om patienterna att göra!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Kompetensinflation

En annan hierarki
Om man ser tillbaka fanns, på gott och ont, en annan hierarki inom sjukvården. Det fanns
sjukvårdsbiträden, som bäddade, matade patienter och utförde omvårdande uppgifter,
undersköterskor och sjuksköterskor, alla med sina specifika arbetsuppgifter.

Biträdena rationaliserades bort
Sedan började man tänka i termer av ”platta organisationer” och rationaliserade bort biträdena så totalt att denna kategori knappast skulle få finnas kvar, utom möjligen inom psykiatrin, där det på vissa håll fortfarande finns skötare. Alla skulle erbjudas fortsatt utbildning och utveckling. Det innebar att även de som inte ville, de som trivdes med sitt arbete som det var, tvingades antingen sluta eller acceptera att sätta sig på skolbänken.

Samma arbetsuppgifter
Därefter skulle man ha undersköterskeutbildning för att få lov att bädda sängar och bära ut bäcken. Arbetsuppgifterna fanns och finns kvar, men det krävdes nu högre utbildning för att få utföra dem – och det krävdes att en kostnadsmässigt dyrare personalkategori skötte även dessa förhållandevis enkla uppgifter.

Överkvalificerade
Analogt med den utvecklingen uppmuntrades undersköterskorna att utbilda sig till sjuksköterskor, så att en överkvalificerad yrkesgrupp så småningom kommer att utföra undersköterskornas arbetsuppgifter.

Lämnar de vårdande uppgifterna
Sjuksköterskorna uppmuntras till att bli administratörer eller forskare och alltså att i allt högre utsträckning lämna de direkt sjukvårdande arbetsuppgifterna.
Som en konsekvens tvingas alltså sjuksköterskorna att antingen utföra arbetsuppgifter de är överkvalificerade för eller söka sig till arbetsuppgifter utan direkt patientkontakt och bort från själva den sjukvårdande rollen.

Ett glapp
Det blir alltså ett glapp och ett tomrum – vem skall i framtiden utföra sjuksköterskornas högkvalificerade sjukvårdande arbetsuppgifter? Jag talar nu inte om de sjuksköterskor som specialistutbildat sig inom områden som t.ex. operation, narkos, diabetes osv, utan om alla de andra.

Inflation i vården
Det har uppstått en inflation inom sjukvården, vilket leder till en avsevärt dyrare vård och försämrad ekonomi för landstingen – utan att vården för den skull blivit bättre för patienterna.
Man kan undra vad politikerna har för avsikt med detta?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Tillsätta chefer kräver kunskap, inte godtyckliga beslut

En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare
Låt  kunskapsbaserade värderingar genomsyra tillsättandet av chefer. En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare, även om han är van att springa och i sitt arbete kommer att få fortsätta springa mycket i korridorer.

Militärer som chefer i vården?
Inom vissa landsting har det varit populärt att anställa f.d.militärer som chefer. Man kan undra hur välbetänkt detta är, då en suverän militär strateg inte nödvändigtvis är lika skicklig på att driva och utveckla sjukvård.

Ett lyhört avlyssnande
Det finns de som berömmer sig av hårda nypor och jag tror att det kan behövas ibland, men anser att de ger bäst resultat när de hårda tagen sker efter ett lyhört avlyssnande av verksamhetens behov och faktiska möjligheter.

Ändamålsenliga åtgärder
Om åtgärderna sedan baseras på en samordnad och genomtänkt utvärdering blir de mer ändamålsenliga. Utvärderingen bör inbegripa det som har varit, det vill säga de förändringar som tidigare har gjorts och de resultat dessa ledde till. Slutligen bör utvärderingen även omfatta en avvägning av nuläget och hur det ser ut just idag.

Kunskapsbaserade målsättningar
Målsättningen inför framtiden måste fortsätta vara förankrad i en kunskapsbaserad utveckling och inte bygga på godtyckliga beslut.

Mer skada än nytta
Chefer och ledare som har behov av att profilera sig genom att blint driva vissa frågor och egna käpphästar utan gedigen kunskap om och utvärdering av det som skall förändras, ställer till med mer skada än nytta och dessa skador kan sedan ta många år att reparera.

Fallgrop
Det som för den enskilde kanske kan tyckas vara ett handlingskraftigt och modigt beslut, kan i själva verket visa sig vara en fallgrop.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Ovälkommen?
Fördomar och förutfattade meningar är djupt rotade företeelser

Ovälkommen i vården, ett exempel:
En patient hade i sin ungdom haft psykiska problem i kombination med alkoholproblem. Hon remitterades till en specialistpsykiatrisk öppenvårdsmottagning, behandlades med samtalsterapi och medicin och förbättrades efter hand.

Remitterad
Efter en uppföljning på ett par år (!) remitterades hon tillbaka till den vårdcentral där hon hörde hemma. Hon använde då visserligen medicin och behövde komma för kontroll och receptförskrivning på den psykiatriska kliniken en gång per år, men med möjlighet att själv höra av sig för snabbare tid vid försämring.

Vägrade ta emot patienten
Remissen returnerades dock av vårdcentralen ifråga, emedan man där vägrade ta emot patienten.

Ännu inte kallad efter 10 år!
Upprepade försök gjordes med långa mellanrum, men ännu efter 10 år hade patienten inte kallats till vårdcentralen för hjälp med allmänna krämpor som inte hade någonting med psykiska problem att göra. Hon var alltså tvungen fortsätta på den psykiatriska mottagningen även när det gällde problem som diabetes och högt blodtryck.
Finns det någon rim och reson i detta?

Fel signaler
Detta ger helt fel signaler till en patient som kämpat sig upp ur ett sjukdomstillstånd, lyckats få kontroll över sitt liv och vill gå vidare!

Inte ovanligt
Då detta inte är ovanligt, blir det med åren mycket stora grupper patienter, som måste ha en ”hemmahamn,” någonstans att höra till, för att inte hänga i luften och åter insjukna.

Ohållbart för psykvården
Situationen blir därför ohållbar för de psykiatriska mottagningarna, som på detta sätt blir överfulla, korkar igen av patienter som inte går att sända vidare och mottagningarna får på så sätt inte utrymme att åta sig nya patientfall och köerna växer.
Detta är inte heller försvarbart ur samhällsekonomisk synpunkt!

Attitydförändring behövs
Att arbeta med en ordentlig vårdplan skulle kunna lösa en del av den här typen av problem, men det som främst behövs är en attitydförändring både hos allmänheten såväl som andra medicinska specialiteter när det gäller psykisk sjukdom, de psykiatriska mottagningarna och vårdenheterna!

Fördomar och förutfattade meningar är svåra att utrota
Fördomar och förutfattade meningar är djupt rotade företeelser och svårare att dra upp med roten än den segaste maskros!
Christina Gustavson

Visit Us On FacebookVisit Us On TwitterVisit Us On Linkedin