Currently viewing the category: "Sömn och sömnproblem"

Tema: Ångest 5

Förebygga är viktigt!

Drabbar väldigt många
När det gäller ångestproblem rör det sig om sjukdomar som drabbar väldigt många. Därför är det också viktigt att försöka #förebygga ett insjuk­nande i sjukdomen.  Före­bygga att förloppet blir så djupt och långvarigt såväl som att före­bygga åter­fall för den som har haft denna typen av problem tidigare. Förebygga är viktigt!

Kunna känna igen symptomen
För att kunna förebygga #ångest måste man först känna igen att det här kanske rör sig om en ångestsjukdom.

Lättare att upptäcka
Här kommer fler tidiga #varningssignaler så att du lättare kan upptäcka om någon du känner har ångestproblem, kanske utan att förstå det.

Tidiga varningssignaler del 2
–  Undviker du att gå ut?
–  Behöver du längre tid på dig i badrummet än du brukar?
–  Vaknar du flera timmar tidigare än du brukar?
–  Skäms du över att du inte mår bra?
–  Tar samma arbetsuppgift längre tid?
–  Blir du yr utan fysisk orsak till din #yrsel?
–  Känner du dig hopplös och dum?
–  Hinner du inte träffa kompisarna?
–  Har du behov av att dra dig undan mer nu än tidigare?
–  Kan du inte somna om när du vaknar på natten?
–  Drar du dig gärna undan andra?
–  Känner du dig överflödig eller fånig?
–  Tycker du att hela kroppen känns tung?
–  Känner du dig mer uppgiven än tidigare?
–  Orkar du inte motionera som du brukar?
–  Känner du ingen livsglädje längre?
–  Känner du att du inte mår bra, men hittar ingen orsak?(Tidiga varningssignaler del 1 hittar du i min blogg den 8 juni 2017)

Mycket vanligt
Eftersom man räknar med att så gott som alla har kommit i kontakt med ångest någon gång un­der sitt liv, många har drabbats av panik någon gång och tvångs- problematiken är vanlig, är det inte över­ord att säga att dessa sjukdomar hör till våra stora #folksjukdomar.

Svårt för omgivningen också
När någon drabbas av svår ångest är det inte bara svårt för den drabbade. Även omgivningen utsätts för stora påfrestningar, inte minst genom den oro som #anhöriga och #vänner känner för den som har det svårt.

Vill försöka hjälpa
Den kunskap som informationsboken ”Om någon du känner har ångest” ger, kommer enligt min förhoppning, att göra det möjligt för många fler att upptäcka sina symptom eller att åtminstone föra tankarna i riktning mot att det skulle kunna vara en ångest- eller tvångsproble­matik, så att många fler söker läkare för att få diag­nos och hjälp.

Om författaren:
Christina Gustavson är medicine doktor och specialist i tre medicinska specialiteter. Hon har bland annat skrivit tre faktaböcker om att  hantera psykisk ohälsa, utgivna på ICA Bokförlag. Fyra av hennes titlar är utgivna av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Hon är medlem av Sveriges författarförbund sedan 1993.

Fakta om boken:
Titel: Om någon du känner har ångest
Författare: Christina Gustavson
ISBN 978-91-88013-21-7
Antal sidor: 264
Förlag: Joelsgården Förlag 2017
Hemsida: http://www.joelsgarden.se
Boken finns som pocket och kommer snart som e-bok.

Tema: Ångest 4

Nästa artikel om ångest kommer torsdagen den 15 juni.

Tidiga varningssignaler

Många olika symptom
Ångest, #panik eller #tvång innebär sjukdomar med så många olika symptom att det kan vara svårt att känna igen. Kanske vet man inte vad som är vad i en härva av problem. Många #unga drabbas.

Inte normalt att må dåligt
Om man tror att det är normalt att må dåligt och därför inte söker hjälp kan det leda till ett förlängt lidande. Påfrestningarna kan bli stora både för den drabbade och personer i om­givningen.

Svår att känna igen
Trots lidandet är det bara ett fåtal som söker hjälp. Min tanke är att det kanske beror på att symptomen är svåra att känna igen. Kanske att man inte tar dem på allvar.

Lätt att bortförklara
Det är lätt att bortförklara problemen  med något annat som kanske ligger nära till hands. Om många bortförklarar sina problem kan det leda till att en förfärande stor del av befolkningen lider av svåra problem utan hjälp.

Svåra följder
Sjukdomar som ”ångest, ”depression och #tvångstankar kan ge svåra följder om den drabbade inte får hjälp. Problemen kan leda till ett stort personligt lidande. Men även samhället drabbas genom #arbetsbortfall och långa #sjukskrivningar.

Det finns hjälp att få
Eftersom det finns hjälp att få är det ännu mer angeläget att sprida information om problemens symptom. Att hjälpa andra att känna igen vad som kanske är på väg att smyga sig fram.

Till hjälp kommer här  i Tema: Ångest 4 en lista på tidiga varningssignaler som man bör ge akt på:

Tidiga varningssignaler
–  Mår du inte bra med dig själv?
–  Känner du dig värdelös?
–  Har du varit väldigt trött den senaste tiden?
–  Har du fler mardrömmar än du brukar?
–  Orkar du inte se på ishockey och sport längre?
–  Känns arbetet tyngre än det brukar?
–  Är det svårare att förstå vad andra menar?
–  Känns tillvaron tom och meningslös?
–  Tar det längre tid att laga mat?
–  Har du slutat lyssna på musik?
–  Är det svårare att orka lyssna när andra pratar?
–  Känns det trögt att göra sådant som du brukar tycka om?
–  Har sexlusten minskat?
–  Har det blivit svårare att fatta beslut?
–  Tröstäter du mer än tidigare?
–  Har det blivit svårare att somna på kvällarna?
–  Gråter du oförklarligt för dig själv?

Fler tecken på ångest i bloggen nästa vecka

Om författaren:
Christina Gustavson är medicine doktor och specialist i tre medicinska specialiteter. Hon har bland annat skrivit tre faktaböcker om att  hantera psykisk ohälsa, utgivna på ICA Bokförlag. Fyra av hennes titlar är utgivna av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Hon är medlem av Sveriges författarförbund sedan 1993.

Fakta om boken:
Titel: Om någon du känner har ångest
Författare: Christina Gustavson
ISBN 978-91-88013-21-7
Antal sidor: 264
Förlag: Joelsgården Förlag 2017
Hemsida: www.joelsgarden.se

Boken finns som pocket och kommer snart som e-bok.

Christina Gustavson 96Psykisk ohälsa hos barn och ungdom

Kuratorer och psykologer
Regeringen tillsätter stora belopp för att fler skolkuratorer och psykologer skall anställas.
Det är en viktig åtgärd för att hjälpa dem som har det svårt, men har ingenting med förebyggande att göra.

Förebygga är nödvändigt
För att förebygga, som det talas om, behöver man ta reda på de grundläggande orsakerna till att den psykiska ohälsan uppstår och dessutom ökar.

Vilken är orsaken?Christina Gustavson 82
Om man inte vet orsaken – hur kan man då göra något? Då försöker man ju bara kapa en del av den topp som sticker upp ovanför vattenytan, men gör ingenting åt det stora berg som man vet finns, men som inte syns. Tala om att sopa problem under mattan!

Skolungdom
Man talar om en tuffare arbetsmarknad som ett av skälen – men eftersom statistiken rör unga som fortfarande kanske går i skolan är det knappast aktuellt med arbetsmarknaden som orsak.

Christina Gustavson 163Inte ett ord om varför
Olika artiklar radar upp statistik. Visst, det är bra att med hjälp av siffror och diagram få veta hur illa det är ställt – men det säger inte ett ord om varför. Inte heller ett enda ord om vad man gör för att ta reda på orsakerna.

Skaran växer
De enda åtgärder som beskrivs är tafatta försök att till dyra kostnader ta hand om och hjälpa dem som redan är drabbade – en skara som hela tiden växer.

Psykisk ohälsa hos barn och unga
Med psykisk ohälsa hos barn och unga inbegrips problem som rör den unges egen känsla av bristande välbefinnande, som hindrar vanliga och vardagliga aktiviteter och eventuellt också hämmar en optimal utveckling.

Magont och sömnproblemChristina Gustavson 103
Symtomen kan variera från allt mellan huvudvärk och magont till sömnproblem, nedstämdhet och oro.

Kan inte berätta
Det är inte alltid den unga människan kan eller vill berätta om sina problem för föräldrar, lärare eller andra i omgivningen.
I några fall är förhållandet det omvända, dvs. den unge upplever sig må bra men vuxna i omgivningen ser ett avvikande beteende.

Vad beror det på?
Men tillbaka där jag började – vad beror det på? Vilka är orsakerna? Och varför ökar den här typen av problem?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 82Hjälp en medmänniska!

Christina Gustavson: Om någon du känner har en depression.

Boken sålde 2000 ex redan första veckan – inte illa för en fackbok! Efter c:a 2 veckor var den helt slut på förlaget.

Ny upplaga
Nu har den uppdaterats och finns i en nytryckt upplaga!

Hjälp en medmänniska!
Redo att hjälpa anhöriga, vänner, skolkamrater, arbetskompisar och medmänniskor som vill försöka hjälpa någon som de vet mår dåligt – men kanske inte ens vet om att det rör sig om en depression! Och att det finns hjälp att få!

Utdrag ur en recension:
”Depression – en folksjukdom. ’Jag vänder mig till dig som är eller har varit deprimerad’ skriver överläkare Christina Gustavson i denna fylliga och välskrivna läsebok om en av våra stora folksjukdomar.
Med exempel ur verkliga livet och en ömsint blick vägleder hon oss genom livets alla stadier där depressionen kan slå till. Hon ger en bild av vad depression innebär, hur man som medmänniska kan hjälpa den drabbade och hur man förebygger återfall.”

Stor folksjukdom
Depression är en av våra stora folksjukdomar. Man räknar med att mer än en fjärdedel av alla har en depression någon gång under sitt liv.

Vem som helst kan drabbas
Vem som helst kan drabbas, ung, gammal, frisk eller sjuk. Den som är utvilad efter semestern eller den som är trött och sliten av ett påfrestande arbete.

Den bara kom
Ofta finner man ingen förklarande orsak, utan depressionen ”bara kom”.

Vet inte om det
Bara en tredjedel av de som drabbas söker hjälp. Symtomen kan vara svåra att känna igen.

Det här kan vara en depression
Här ges en bild av en depression. Om det går att upptäcka symtomen, så kan fler söka läkare för diagnos och hjälp.

Hjälp en medmänniska
Boken visar också hur man som medmänniska hjälper den som drabbats, hur man kan förebygga depressioner och återfall samt hur man kan mildra förloppet.

Både till anhöriga och drabbade
Boken vänder sig både till den som är eller har varit deprimerad och till den vars anhörig, vän eller arbetskamrat drabbas av en depression.

Om författaren
Författaren är överläkare och specialist i allmän psykiatri, rättspsykiatri och allmänmedicin. Hon innehar för närvarande ett uppdrag inom rättspsykiatrin och har lång erfarenhet av arbete med människor med psykiska problem, s.k. dubbeldiagnoser, missbruksvård samt även barn- och ungdomspsykiatri och brottsoffer.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 69Var skall skilsmässobarn bo?

500 000 barn berörs
Med tanke på att fler än 20 000 äktenskap löses upp och kanske ännu fler samboförhållanden, kan man tänka sig hur många barn som berörs av allt som händer när föräldrarna flyttar isär. Man räknar med att det finns så många som 500 000 skilsmässobarn under arton år i Sverige. Även om många klarar föräldrarnas separation  bra, så gör inte alla det. Och andelen barn som inte mår bra bara ökar.

Skyffla barnen fram och tillbakaChristina Gustavson 82
Varför skall barnen skyfflas fram och tillbaka vid en skilsmässa? Det främjar inte barnens välmående och psykiska hälsa och man kan undra över varför någon väljer att ordna det så, om det inte vore för att det är bekvämast för föräldrarna. Och det enklaste med hänsyn till hur bostadsmarknaden ser ut.

Låt barnen bo kvar!
Det enda vettiga borde vara att barnen behåller sitt hem och får bo kvar utan att behöva flytta. Och att föräldrarna kommer var sin vecka och bor med barnen! Jag har hört föräldrar säga att de inte skulle klara av att ha det så – men varför räknar man med att barnen skall klara av det?

Christina Gustavson 103Finns så modiga föräldrar?
Det vore oerhört intressant att se vilken inverkan det skulle ha för barnen att få bo kvar hemma även om föräldrarna flyttar isär. Frågan är om det finns så modiga föräldrar?

Efterlysning
Om det finns någon familj som gjort just så här eller tänker göra det åtminstone på försök, så skulle jag väldigt gärna vilja få komma i kontakt med dem och få höra hur det gått. Vad som varit bra och vad som varit problematiskt.
Alla svar behandlas naturligtvis konfidentiellt och med sekretess!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 84Ett överflöd av ondska

Barockt att hitta på brott
Ibland känns det litet barockt att hitta på brott när det finns ett överflöd av ondska och alla tragedier runt om i världen och ibland funderar jag över hur det kommer sig att människor vill läsa deckare och se dem på film – och varför jag bidrar genom att skriva.

Inte på riktigtChristina Gustavson 103
Det man läser eller ser på film har en fördel – det är inte på riktigt. Det ger spänning – men man kan hela tiden vara trygg i förvissningen om att det bara är påhittat och inte verkligt. Och det ligger en stor skillnad i detta.

Egen agendaChristina Gustavson 12
Jag har en egen agenda med mitt skrivande. Det gäller inte bara min bok om strulpellar och psykopater utan kanske i ännu högre grad mina kommande deckare och romaner.

Det fina i min kråksångChristina Gustavson 82
Än vill jag inte tala om vad det är, det fina i min kråksång. Först vill jag se om någon av mina läsare eller recensenter upptäcker vad det är.

Bli det nu!Christina Gustavson 193
Statistiken för år 2014 har just kommit och jag ser t.ex. att mina fackböcker lånats ut många tusentals gånger av biblioteken.
Är du en av dessa låntagare? Om inte – bli det nu!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 162Skilsmässobarn får oftare problem

En halv miljon barn!
Man räknar med att det finns så många som en halv miljon skilsmässobarn under arton år i Sverige. Andelen barn som inte mår bra bara ökar, även om många trots allt klarar föräldrarnas separation bra.

Skilsmässobarn får oftare problem
Barn till föräldrar som har separerat får oftare problem än barn till föräldrar som håller ihop. Det rör sig om allt från skolproblem och depression till allvarligare konsekvenser i form av drogproblem och brottslighet.

Barn med psykiska problemChristina Gustavson 82
När det gäller barn med psykiska problem har man fokuserat på skolan och skyller på stora barngrupper, långa skoldagar, stökig miljö med hög ljudnivå – och allt detta spelar säkerligen sin roll när det gäller barnens ohälsa.

Boendesituationen
Men det var länge sedan jag såg något skrivet om skilsmässobarnen och deras boendesituation och hur själva familjemönstret kan påverka barnen även om familjerna är välfungerande i sig.

Låt mig ta ett exempel:

Varannan vecka
Filip och Matilda (fingerade namn) har tre barn. När de går isär kommer de överens om att ha barnen varannan vecka. Hur bra detta är för barnen kan man diskutera.

Barnfria varannan vecka
Efter en tid träffar Filip Elin och de flyttar samman. Elin har två barn i ett tidigare förhållande. Nu ordnar Filip och Elin det så att de har alla fem barnen samma vecka så att de får vara helt barnfria varannan vecka.

Christina Gustavson 103Bortsett från barnens behov
Här har föräldrarna sett till sina behov av egen tid, men helt glömt att se till barnens behov. Genom att Filip och Elin har alla fem barnen samma vecka får inget av barnen tid med sin egen förälder, utan måste hela tiden konkurrera med de andra barnen. Det här mår barnen inte bra av. Tyvärr har föräldrarna i det här fallet satt sin egen bekvämlighet före barnens välbefinnande och psykiska hälsa.

Boendesituationen påverkar barnens psykiska hälsa
Alla barn behöver få vara tillsammans med sin egen förälder och få rejält tilltagen tid för detta utan att behöva konkurrera med andra barn. Att inte få det påverkar barnens psykiska hälsa och det vore välkommet om boendesituationen togs med i diskussionen om varför så många barn inte mår bra.

Mer tid med egen förälder
Att få egen tid med sin förälder innebär allt från måltider tillsammans och fritidsaktiviteter till nattning. Inte bara en stund framför TV:n medan förälderns partner gör något annat med sina barn en liten stund i ett annat rum.

Inte på bekostnad av egen tid med föräldern
För att barnen skall ha det bra bör Filip och Elin i mitt exempel ha Filips barn ena veckan och Elins den andra, inte alla samtidigt. Det innebär att de får se mindre till sina behov av egen tid, men istället kommer arrangemanget att vara bättre för barnen.
Därmed inte sagt att barnen inte mår bra av att få träffa och leka med sina nya ”syskon” – men det får inte vara  på bekostnad av tid med sin egen förälder.

När det kommer till kritan
Jag har aldrig hört någon säga annat än att de vill sina barns bästa, men hur fungerar det i verkliga livet? När det kommer till kritan?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 84Om hur det kom sig att jag skrev en bok.

Hur jag skriver? Jag börjar ofta med ett spiralblock i A4-format och en blyertspenna. Blocket använder jag först som ett klotterplank och skriver snabbt ner det som dyker upp i mitt huvud. Jag låter blocket ligga framme, lätt synligt och lätt åtkomligt. Om jag sätter mig framför TV:n ligger det bredvid mig.Christina Gustavson 82

En dag får jag så lust att närma mig datorn. Då öppnar jag ett nytt dokument, funderar ut en arbetstitel och skriver den som rubrik och sparar. Sen suger jag på den i mina tankar som man suger på en karamell.

Christina Gustavson 83När jag bara klottrat ett tag har jag samtidigt tänkt igenom mitt material och börjar ana en struktur. Då gör jag en lista på huvudteman. Sedan på underrubriker som jag vill ha med. Detta utgör sedan ett skelett, som jag följer när jag lägger till text under alla rubrikerna. Ofta ändrar jag om, lägger till och tar bort under arbetets gång.Christina Gustavson 111

Någon gång ungefär halvvägs brukar jag bli trött på min egen text, börjar få väldigt lång ”ställtid” och får tvinga mig till att skriva. Sedan, när jag är nästan klar, blir det roligt igen och jag får energi nog att skriva färdigt.

Christina Gustavson 112Det riktigt svåra för mig är att hitta ett bra tema, som bär och ger mig energi under hela skrivprocessen. För mina manus kommer inte till med lätthet. De kräver en enorm kraftansträngning varje gång.

Jag får många idéer, går igenom den första fasen fram till dess Christina Gustavson 12att jag har en lista på huvudrubriker, men lägger det sedan i min ”skrivbordslåda” i datorn eftersom jag inte tyckte det blev bra nog för att driva mig vidare genom den mödosamma skrivprocessen.

Det här var min beträttelse om hur det kom sig att jag skrev en bok – och inte en utan flera efter hand.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 80Sömnmedel till barn?

Alternativa lösningar
Innan man börjar ge mediciner till små barn är det angeläget att man prövar allt man kan komma på när det gäller alternativa lösningar och att medicineringen får bli det sista och absolut sista man tar till.

Det fattas kunskap
Det fattas kunskap om vad som hjälper för barn i olika åldrar när det gäller sömnmedel för barn. Det behövs också ett brett utbud, så att alla föräldrar hittar något som går att finna inom räckhåll.

Kan förvärra
Sömnproblemen kan förvärras om barnet brukar äta godis eller energirik föda på kvällen. Mycket dryck på kvällen kan också ställa till det, eftersom barnet då kanske måste gå upp och kissa på natten, ibland flera gånger, och vaknar av den anledningen.

Gammalt och beprövat
Däremot innehåller mjölk och ost lugnande ämnen. Förr i tiden gav man t.ex. en ostsmörgås och ett halvt glas mjölk strax före sänggåendet, eller också ett litet glas ljummen mjölk (som ofta sötades en aning med ½tsk socker eller honung) för att barnet skulle sova gott.

Läsa saga
Att läsa en saga på kvällen kan kanske hjälpa barnet att släppa tankarna på det otäcka det kan ha upplevt under dagen. Vissa barn tycker om att få höra samma saga kväll efter kväll. Gör då som barnet vill – kanske kan det då lättare komma till ro och få sova gott.

Har du något knep?
Har du något knep som kan hjälpa barn med sömnproblem? Jag skulle bli så tacksam om du ville berätta om du känner till något knep eller alternativ behandling som kan hjälpa ett barn att sova bättre. Skriv till mig och berätta!

Sömnmedel till barn
När små barn har svåra sömnproblem används ibland sömnmedel. När det sker bör det endast vara vid enstaka tillfällen eller för en kort tid. Man bör företrädesvis använda preparat som inte kan orsaka tillvänjning eller beroende och ger så få biverkningar som möjligt.

Svårt att sluta
När det gäller vissa preparat kan det bli svårt att sluta med läkemedel när barnet vant sig vid  dem.

På eget bevåg avrådes
När det gäller sömnmedel till barn är det inte ovanligt att föräldrar medicinerar sina småbarn, ibland på eget bevåg. Tyvärr upplevs medicinering som den metod som är lättast tillgänglig, enklast och bekvämast och sker kanske utan full insikt i hur preparatet påverkar barnet.

Sök hjälp
Jag avråder från detta och önskar att alla föräldrar som har barn med sömnproblem skulle söka professionell hjälp, t.ex via BVC, skolhälsovården eller på vårdcentralen.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 79Christina Gustavson:
Beror barns sömnproblem
på skolan?

Skola
Beror barns sömnproblem på skolan? Statistiskt sett minskar barnens sömnproblem på sommarloven och detta tolkas ofta som bevis på att det är skolan som är boven i dramat. Det stämmer att barnet slipper den stressiga skolmiljön, men stressen hemma varje morgon när barnet skall iväg till skolan minskar också.

Ute mer på sommaren
Dessutom är de flesta barn ute mer på sommaren. Frisk luft gör nytta! Christina Gustavson 114Dessutom är de kanske fysiskt mer rörliga. Aktiviteten har många hälsoeffekter genom att förbättra blodcirkulation och andning och den ger en naturlig trötthet och därmed en bättre sömn. Att läsa en saga på kvällen kan kanske hjälpa barnet att släppa tankarna på det otäcka det kan ha upplevt under dagen. Vissa barn tycker om att få höra samma saga kväll efter kväll. Gör då som barnet vill – kanske kan det då lättare komma till ro och få sova gott.
Slutligen, inte att förglömma – solen och ljuset bidrar till att människor rent generellt mår bättre på sommaren än på vintern!

För stora grupper
Barn mår inte bra av för stora grupper. Inte av för hög ljudnivå heller. Och definitivt inte hela dagar, alla dagar. Det är ett problem som rör alla barn från småbarnsåldern och uppåt. Precis som vuxna har barn behov av lugn, ro, tystnad och avskildhet. Det är vuxnas ansvar, och inte minst politikernas, att skapa en sådan miljö för barnen att de inte far illa. Det gäller både fysiskt och psykiskt!

Barn som gungarxxcfVuxna i närmiljön
Skolmiljön upplevs  ofta som stökig, särskilt i stora klasser och stora skolor. Problemen blir värre om det finns för få vuxna i barnens skolmiljö. En lösning är naturligtvis att de skolor där detta är aktuellt anställer fler vuxna. Jag tänker då på vuxna, som kanske inte har någon pedagogisk utbildning, utan mer skall finnas till hands i klassrum, i matsalar, på skolgårdar, i närheten av skoltoaletterna på raster och i elevernas övriga gemensamma utrymmen.

ROS-avdrag!
Många skolor kämpar med ekonomiska svårigheter och en statlig subvention skulle underlätta. Varför inte inrätta ett ROS-avdrag? (ROS som i (arbets)ro, (vuxen)omsorg och socialt stöd i skolan).
Skolhälsovården har också en viktig uppgift när det gäller att möta barn med problem och försöka hitta lösningar för att ge barnen det stöd de behöver.

Miljön i hemmetChristina Gustavson 117
Det finns föräldrar som lägger hela ansvaret för barnets problem på skolan. Man glömmer lätt att det finns stress även i ”bra” hem. På morgonen skall barnet iväg till skolan och föräldrarna till jobbet. På fritiden finns kanske olika aktiviteter inbokade och allt skall hinnas med.
Går det att dra ner på något eller hitta andra rutiner, så att barnet inte blir så stressat utan förmår slappna av litet bättre? Kanske kan föräldrarna höra med skolkuratorn för att få tips på hur man på bästa sätt kan hjälpa barnet? Här måste vi vuxna hitta förslag på lösningar som hjälper barnen!
Christina Gustavson

Visit Us On FacebookVisit Us On TwitterVisit Us On Linkedin