Currently viewing the tag: "Jantelagen"

Christina Gustavson 83Christina Gustavson:

Jantelagens vålnad

Boken: Jantelagens vålnad är avsedd att väcka debatt. Boken beskriver svensk sjukvård sedd ur ett helikopterperspektiv över ett krisartat och katastrofdrabbat sjukvårdsområde. Den presenterar ett nytt synsätt och nya förslag till lösningar. Den finns även som e-bok med samma titel: Jantelagens vålnad.

I boken föreslås en vård anpassad till patienternas/skattebetalarnas egna önskemål och behov. En vård utformad i direkt samråd med patientorganisationerna, istället för vården som den ser ut idag.

Med en förskönande omskrivning kallas det för ”patienten i fokus” när vården istället är utformad av administratörer med kikarsiktet inställt på besparingar för huvudmannen.

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Kompetensinflation

En annan hierarki
Om man ser tillbaka fanns, på gott och ont, en annan hierarki inom sjukvården. Det fanns
sjukvårdsbiträden, som bäddade, matade patienter och utförde omvårdande uppgifter,
undersköterskor och sjuksköterskor, alla med sina specifika arbetsuppgifter.

Biträdena rationaliserades bort
Sedan började man tänka i termer av ”platta organisationer” och rationaliserade bort biträdena så totalt att denna kategori knappast skulle få finnas kvar, utom möjligen inom psykiatrin, där det på vissa håll fortfarande finns skötare. Alla skulle erbjudas fortsatt utbildning och utveckling. Det innebar att även de som inte ville, de som trivdes med sitt arbete som det var, tvingades antingen sluta eller acceptera att sätta sig på skolbänken.

Samma arbetsuppgifter
Därefter skulle man ha undersköterskeutbildning för att få lov att bädda sängar och bära ut bäcken. Arbetsuppgifterna fanns och finns kvar, men det krävdes nu högre utbildning för att få utföra dem – och det krävdes att en kostnadsmässigt dyrare personalkategori skötte även dessa förhållandevis enkla uppgifter.

Överkvalificerade
Analogt med den utvecklingen uppmuntrades undersköterskorna att utbilda sig till sjuksköterskor, så att en överkvalificerad yrkesgrupp så småningom kommer att utföra undersköterskornas arbetsuppgifter.

Lämnar de vårdande uppgifterna
Sjuksköterskorna uppmuntras till att bli administratörer eller forskare och alltså att i allt högre utsträckning lämna de direkt sjukvårdande arbetsuppgifterna.
Som en konsekvens tvingas alltså sjuksköterskorna att antingen utföra arbetsuppgifter de är överkvalificerade för eller söka sig till arbetsuppgifter utan direkt patientkontakt och bort från själva den sjukvårdande rollen.

Ett glapp
Det blir alltså ett glapp och ett tomrum – vem skall i framtiden utföra sjuksköterskornas högkvalificerade sjukvårdande arbetsuppgifter? Jag talar nu inte om de sjuksköterskor som specialistutbildat sig inom områden som t.ex. operation, narkos, diabetes osv, utan om alla de andra.

Inflation i vården
Det har uppstått en inflation inom sjukvården, vilket leder till en avsevärt dyrare vård och försämrad ekonomi för landstingen – utan att vården för den skull blivit bättre för patienterna.
Man kan undra vad politikerna har för avsikt med detta?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Tillsätta chefer kräver kunskap, inte godtyckliga beslut

En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare
Låt  kunskapsbaserade värderingar genomsyra tillsättandet av chefer. En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare, även om han är van att springa och i sitt arbete kommer att få fortsätta springa mycket i korridorer.

Militärer som chefer i vården?
Inom vissa landsting har det varit populärt att anställa f.d.militärer som chefer. Man kan undra hur välbetänkt detta är, då en suverän militär strateg inte nödvändigtvis är lika skicklig på att driva och utveckla sjukvård.

Ett lyhört avlyssnande
Det finns de som berömmer sig av hårda nypor och jag tror att det kan behövas ibland, men anser att de ger bäst resultat när de hårda tagen sker efter ett lyhört avlyssnande av verksamhetens behov och faktiska möjligheter.

Ändamålsenliga åtgärder
Om åtgärderna sedan baseras på en samordnad och genomtänkt utvärdering blir de mer ändamålsenliga. Utvärderingen bör inbegripa det som har varit, det vill säga de förändringar som tidigare har gjorts och de resultat dessa ledde till. Slutligen bör utvärderingen även omfatta en avvägning av nuläget och hur det ser ut just idag.

Kunskapsbaserade målsättningar
Målsättningen inför framtiden måste fortsätta vara förankrad i en kunskapsbaserad utveckling och inte bygga på godtyckliga beslut.

Mer skada än nytta
Chefer och ledare som har behov av att profilera sig genom att blint driva vissa frågor och egna käpphästar utan gedigen kunskap om och utvärdering av det som skall förändras, ställer till med mer skada än nytta och dessa skador kan sedan ta många år att reparera.

Fallgrop
Det som för den enskilde kanske kan tyckas vara ett handlingskraftigt och modigt beslut, kan i själva verket visa sig vara en fallgrop.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Ovälkommen?
Fördomar och förutfattade meningar är djupt rotade företeelser

Ovälkommen i vården, ett exempel:
En patient hade i sin ungdom haft psykiska problem i kombination med alkoholproblem. Hon remitterades till en specialistpsykiatrisk öppenvårdsmottagning, behandlades med samtalsterapi och medicin och förbättrades efter hand.

Remitterad
Efter en uppföljning på ett par år (!) remitterades hon tillbaka till den vårdcentral där hon hörde hemma. Hon använde då visserligen medicin och behövde komma för kontroll och receptförskrivning på den psykiatriska kliniken en gång per år, men med möjlighet att själv höra av sig för snabbare tid vid försämring.

Vägrade ta emot patienten
Remissen returnerades dock av vårdcentralen ifråga, emedan man där vägrade ta emot patienten.

Ännu inte kallad efter 10 år!
Upprepade försök gjordes med långa mellanrum, men ännu efter 10 år hade patienten inte kallats till vårdcentralen för hjälp med allmänna krämpor som inte hade någonting med psykiska problem att göra. Hon var alltså tvungen fortsätta på den psykiatriska mottagningen även när det gällde problem som diabetes och högt blodtryck.
Finns det någon rim och reson i detta?

Fel signaler
Detta ger helt fel signaler till en patient som kämpat sig upp ur ett sjukdomstillstånd, lyckats få kontroll över sitt liv och vill gå vidare!

Inte ovanligt
Då detta inte är ovanligt, blir det med åren mycket stora grupper patienter, som måste ha en ”hemmahamn,” någonstans att höra till, för att inte hänga i luften och åter insjukna.

Ohållbart för psykvården
Situationen blir därför ohållbar för de psykiatriska mottagningarna, som på detta sätt blir överfulla, korkar igen av patienter som inte går att sända vidare och mottagningarna får på så sätt inte utrymme att åta sig nya patientfall och köerna växer.
Detta är inte heller försvarbart ur samhällsekonomisk synpunkt!

Attitydförändring behövs
Att arbeta med en ordentlig vårdplan skulle kunna lösa en del av den här typen av problem, men det som främst behövs är en attitydförändring både hos allmänheten såväl som andra medicinska specialiteter när det gäller psykisk sjukdom, de psykiatriska mottagningarna och vårdenheterna!

Fördomar och förutfattade meningar är svåra att utrota
Fördomar och förutfattade meningar är djupt rotade företeelser och svårare att dra upp med roten än den segaste maskros!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:
Kvalitetssäkra ledarskapet också!

Nödvändigt
Att kvalitetssäkra och att utföra ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete är en nödvändighet i vården och för detta behövs också bra kvalitetssäkringssystem.

Inspiration från många håll
Inspiration till ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete kan hämtas både från utlandet och från den svenska vårdsektorn på olika håll.

Risk för urholkning
Ett problem är att sjukvården inte tillförts resurser i motsvarande grad, som den tidsmässiga åtgången för en verkligt högklassig vård kräver. Ännu mindre räcker det för att säkra ett system som skall värna om denna kvalitet. Detta medför risker för urholkning av svensk sjukvårds höga kvalitet och standard på sikt.

Olika uppgifter konkurrerar om tiden
Det har framförts att även den bristande motivationen att ge en högklassig vård minskar hos vårdpersonalen, men jag tror inte att problemet ligger här. Jag tror att motivationen att lägga ner tid på att dokumentera i ett säkerhetssystem kanske minskar därför att man istället vill lägga all tillgänglig tid på vården, som ju sviktar allt mer.

Bristande ledarskap snarare än bristande förmåga
Den verkligt stora risken när det gäller att holka ur kvaliteten är alltså inte vårdpersonalens bristande förmåga, utan det bristande ledarskapet.

Därför: Kvalitetssäkra ledarskapet också! Inte bara vården eller delar av den. Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Kockliga eller ledarskap i sjukvården?

 

Kockliga undergräver  auktoriteten
För en bättre vård behövs dels att chefernas auktoritet inte undergrävs, varken genom motsträvighet från de professionellt ansvariga eller genom mindre välgrundade ingripanden av politiska huvudmän.

Vården behöver inte någon kockliga!
Ledningsmandatet är på många håll otydligt, vilket leder till att den formella ledningsfunktionen i praktiken kan bli försvagad. Sjukvården behöver ett bra ledarskap – inte en kockliga.

Många system ger sämre soppa
Därtill är oftast styrsystemen bristfälligt utvecklade och splittrade genom att olika slags system verkar i vården. Det gäller dels det professionella systemet, det ekonomiska och administrativa, det system som gäller mellan de anställda och deras fackliga organisationer å ena sidan och arbetsgivaren å den andra, samt slutligen de politiska systemen.

Dubbla budskap
Inte sällan förmedlas budskap vilka inbördes är oförenliga. När det sker uppifrån och ner i organisationen försvagar det inta bara ledningsfunktionen utan dessutom själva budskapet till alla dem som är anställda i vården.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Bemötandet inom sjukvården

I svensk vård av idag behandlar man ofta sjukdomen och inte den sjuka människan, men det borde vara tvärtom.

Viktigt för patienten
·    Bemötandet, som måste ges med både empati och respekt.
·    Därtill är tillgängligheten oerhört viktig.
·    Dessutom har patienterna rimliga krav på att få inte bara              uttömmande, utan tillräcklig, information, för sitt individuella behov, vilket är en helt annan sak.
·    Slutligen är kontinuiteten i behandlingsarbetet nödvändig, samt
·    rätten till trygghet när det gäller vårdgivarnas kompetens

Inte ovanligt
En inte helt ovanlig situation är när en patient kommer fram till luckan i receptionen och sedan får stå och vänta medan sekreteraren innanför går och plockar, pratar med sina arbetskamrater, till synes helt ointresserad och med ett kroppsspråk som visar att pratet knappast är arbetsrelaterat.
Detta reflekterar många sjukvårdsinrättningars inställning till patienterna och ger tyvärr signaler om att patienterna varken behövs eller är önskvärda där, utan snarare till besvär!

Patienterna nödvändiga för vårdens existens!
Med tanke på att vården inte kan existera utan patienter är det inte bara dålig reklam för verksamheten utan rent av ett skamligt beteende mot den som kommer för att söka hjälp!
Dessutom på en inrättning som redan finansierats av skattemedel!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Förutsägbarhet i sjukvården!

Snart vet man inte vad som är upp och ner i sjukvården.
För en god prognos om framtiden krävs också en viss förutsägbarhet. Om vården hela tiden förändras till sin struktur vet man snart inte vad som är upp och ner, vem som har ansvar för vad, vad som finns pengar till eller inte, eller vad som skall prioriteras eller inte. Inte heller hur arbetet skall utföras. Det blir alltså kaos istället för förutsägbarhet, vilket försvårar eller omöjliggör goda prognoser.

Förändring i hög takt
Man kan dock med viss säkerhet säga att sjukvården fortsätter att förändras i hög takt, fler behandlingsalternativ utvecklas och introduceras, vårdbehoven ser annorlunda ut idag än i går och kommer förmodligen också att förändras framgent och kravet på patientinflytande ökar.

Utmattad personal inom vården
Sjukvårdens personal visar allt tydligare tecken på modlöshet, trötthet intill utmattning  och därmed både minskad motivation och minskad förmåga att möta nya utmaningar och krav, men även mindre flexibilitet och ork att möta nya förändringar. I samband med detta minskar också förmågan till utveckling, till kritiskt tänkande och till utvärdering av arbetet.

Man orkar inte
Mycket rullar på i samma spår som tidigare, eftersom man bara inte orkar och bara inte har tid att ens föreställa sig eller tänka på andra alternativ. Samtidigt fortsätter omstruktureringarna och besparingsivern.
Inte minst genom pressen får man veta att förtroendeklyftorna ökar mellan professionerna och patienterna, politikerna och allmänheten.

Förtroendet sviktar, kraven ökar
När förtroendet sviktar och kraven ökar inom sjukvården hur kan då en ny och positiv framtidsvision om en bättre sjukvård växa fram ? Behövs inte en god grogrund för att något skall kunna växa?

Hur kan man tro att något skall växa och utvecklas bland gungflyn i en sankmark?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Tillgängligheten i sjukvården

Beträffande tillgängligheten i svensk sjukvård har man på vissa ställen försökt lösa detta på ett krampaktigt sätt genom att till exempel införa en automatisk telefonsvarare.
Man kan knappa in sitt telefonnummer, men har inte möjlighet att tala med någon, utan man blir uppringd senare.

Den som inte kan
Men för den som kanske inte klarar av att knappa in ett nummer på telefonen, inte har en knapptelefon eller för den som inte kan vara tillgänglig senare, t.ex. genom eget arbete, blir detta en ogörlig situation. Detta gäller i än högre grad många äldre som därtill kanske inte kan höra vad som sägs i ett inspelat meddelande – hur skall de kunna få kontakt med berörd instans?

Omöjlig situation
Detta gäller även vårdpersonal, som är hårt uppbundna av eget arbete, men ändå behöver en sjukvårdskontakt i eget ärende. I vissa fall finns det inte en adress dit man kan skriva ett meddelande, inte ett faxnummer dit man t.ex. hade kunnat faxa en avbeställning av en tid, det fanns ingen e-mailadress uppgiven där man kunde lämna besked, inte ett namn, ingenting utom telefonnumret till telefonsvararen.

Inte rimligt
Detta är inte ett rimligt system. Vården skall vara lättillgänglig. Det innebär att man inte kan binda upp yrkesverksamma människor till att sitta och passa en telefon hela dagarna. Man måste kunna meddela sig på andra sätt och hitta vägar att göra detta utan att det kostar för mycket i tid och möda för den mottagande personalgruppen.

Ge en chans att svara
I de fall det rörde sig om avbeställning av en tid man fått sig tillsänt per automatik, dvs. inte något man har bett om, kunde det hela ha kunnat lösas genom möjlighet att sända ett fax, e-mail eller om det hade uppgivits en adress i brevet, så att man visste vart man skulle skicka ett brev med svar.

Dessutom betalningsansvarig
Brev med kallelser innehåller inte alltid adress, faxnummer, e-mail eller ens ett namn, utan enbart ett telefonnummer kopplad till en automatisk telefonsvarare där svar endast kan ges på färdiga frågor medelst knapptelefon.
Konsekvensen av att inte lämna återbud till en kallelse innebär dessutom att man blir betalningsansvarig för det besök som inte gick att avbeställa.

Något så huvudlöst stelbent får man leta efter och tyvärr är detta också en bild av svensk sjukvård av i dag.

Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Häxjakt eller korståg i sjukvården?

Är direktiven sådana att politiker hellre låter försäkringskassan bedriva häxjakt på sjuka människor än att på allvar utreda de orsaker i samhället som ligger till grund för den ökade sjukligheten och istället åtgärdar där, på rätt nivå?

Att komma till rätta med (bidrags)fusk är en hedervärd ambition som jag stödjer, men är det så säkert att orsaken till de höga sjukskrivningstalen enbart rör sig om en ny slapphet och attitydförändring, låtsassjuka eller bidragsfusk?

Verkliga orsaker till ohälsa
Hur är det med det ökande tempot i samhället, stressen, känslan av maktlöshet och försämrat inflytande, ökande konkurrens, flykten från tillvaron med hjälp av alkohol och droger, kvinnovåld, arbetslöshet, försämrade villkor för pensionärer, ökande skattetryck, ökande intrång i individens privata sfär med hjälp av allt från telefonavlyssning till att med hjälp av satelliter kunna bevaka vartenda steg en människa tar, osv. osv.??

Fler måste ifrågasätta
Varför ifrågasätter inte fler de färdigstämplade etiketter som samhället (regeringen, Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, försäkringskassorna, landstingen, radions debattprogram, tidningarnas ledarsidor, krönikörer och annonser) använder både för att dölja arbetslöshet och socialförsäkringens brister, såväl som att minska psykiatrins resurser att ge vård och behandling, försäkringskassans möjlighet att köpa rehabiliteringsinsatser och socialtjänstens resurser till bl.a. preventiv missbruksvård, genom att mer eller mindre skambelägga handikapp, svaghet och allvarlig psykisk problematik och istället kriminalisera det och kalla det ”fusk”.
Fick vi inte nog av detta sätt att tänka under andra världskriget och den utvecklingen som ledde fram till det?

Bara pengar
Det är svårt att se att det skulle kunna röra sig om något annat än bara pengar när det gäller det korståg som speciellt bedrivs mot personer som är allvarligt sjuka, men som råkar se friska ut utanpå, dvs mot patienter med psykiatrisk och psykosomatisk problematik och handikapp.

Rätt till kompet3ent bedömning
Patienter med psykiatriska symptom har rätt till en kompetent bedömning. Det krävs medicinsk kompetens för att avgöra om t.ex. nedstämdhet, trötthet och ångest är en del i en psykiatrisk sjukdomsbild eller ett normalt tillstånd.
Christina Gustavson