Currently viewing the tag: "patient"

Skamlig sjukresa

Patient får sitta emellan

Ramlar ihop – ambulanstransport
En äldre man ramlar ihop i hemmet. Transporteras med ambulans  till sjukhuset endast iklädd pyjamas och tofflor – det fanns inte tid eller möjlighet att byta kläder. Han bedömdes vara så svårt sjuk att han blev inlagd.

Svårt sjuk, fick sjukresa
När han efter avslutad vård skulle åka hem var han insatt på medicin men naturligt inte frisk. Med tanke på svår sjukdom och medtaget tillstånd, vinterkyla, den otillräckliga klädseln och det faktum att han bodde långt ute på landet där det inte fanns några allmänna kommunikationer, förklarades det vid utskrivningen att han var berättigad till en sjukresa.

Bara egenavgiften
Han skulle själv ringa – telefon fanns i sjukhusets entré, men avdelningens personal skule faxa intyget direkt till det kontor som handlägger sjukresorna så att han endast behövde betala egenavgiften. Han gjorde som han blivit tillsagd.

Intyget hade inte kommit in
Efter ett tag fick han ett brev från Regionservice i Göteborg om att intyget för sjukresan inte inkommit och att han skulle få en faktura.

Avdelningen lovar faxa – igen!
Patienten ringer till avdelningen där han varit inlagd och får veta att de återigen faxar hans intyg och att han inte behöver oroa sig. De bekräftar att han har rätt till sjukresa och lovar att faxa intyget omgående. Han både ringer och skriver till Regionservice och berättar detta – dock utan att få svar.

Regionservice har inte fått intyget
Ett tag senare kommer fakturan från Regionservice i alla fall – men nu från en adress i Vänersborg. På fakturan står att ”intyg saknas för sjukresa” och att han måste betala närmare  800 kronor. Till saken hör att fakturan för ambulansen redan är betald. Denna nya faktura rör endast hemresan från sjukhuset.

Det hade inte fungerat
Han ringer till avdelningen igen. Visst, de hittar hans inläggning i datorn och att han beviljats sjukresa … tydligen hade  kontakten mellan avdelningen och Regionservice inte fungerat.

Göteborg eller Vänersborg?
Frågan är också om det fungerar i kontakten mellan Regionservice i Göteborg som skickade ut varningen om betalningen och Regionservice i Vänersborg som skickade ut fakturan.

Var finns hjälp?
Ingenstans står det vart han kan vända sig för att få hjälp att reda ut detta. Han har ju beviljats sjukresa – varför ska han då betala? Den enda hänvisning som finns är till den allmänna information som står att läsa på www.1177.se.

Händer ofta
Det händer ofta att andra vänder sig till mig och frågar vad de ska göra när sjukvården inte fungerar. Det gjorde även denne patient.

Hur ska han, som patient, kunna påverka det som skett?  Vart ska han vända sig för att få sin rätt? Det var detta han frågade mig när han ringde.

Jag visste inte
Och efter att ha arbetat hela mitt vuxna liv inom vården så visste jag ändå inte. Det rörde sig inte om själva vården, utan om en konsekvens av den – nämligen resorna.

Mycket stor summa för en pensionär
800 kronor är en mycket stor summa för en fattigpensionär. Ska en allvarligt sjuk person behöva utsättas för detta? För all oro, alla telefonsamtal som ändå inte leder till något?

Fria personalen från misstanke
Generellt krävs alltid ett intyg från vårdgivaren som styrker behovet av sjukresa – men varför kan patienten inte få det i handen och själv skicka in det? Då kunde i alla fall avdelningspersonalen frias från misstanke om att inte ha skrivit eller inte ha skickat intyget. Då hade han haft intyget i sin hand.

Dyrast i Västra Götaland
Via internet hittar man dessutom uppgifter om att sjukresor är dyrast i Västra Götaland, faktiskt fyra gånger dyrare än i Halland. Jag hittar även en notis där en Göteborgspolitiker säger att ”det är avsiktligt”.

Åtstramning i hela landet
Organisationen Sveriges kommuner och landsting har gjort en studie av sjukresekostnaderna i landet. Den visar att man stramat åt i hela landet under senare år – men innebär det att den som har rätt till en sjukresa inte ska få den?

Ska patienten luras?
Och ska i så fall patienten luras genom att bli lovad sjukresa men sedan tvingas betala i alla fall på grund av att kommunikationen tydligen inte fungerar mellan sjukhuset och Regionservice utan faller mellan stolarna?

Var hände det?
För den som undrar, var just den här patienten inlagd i Borås och åkte, fortfarande svårt sjuk, en utlovad sjukresa, en iskall decemberdag, iförd pyjamas och tofflor, till sitt hem ute på landet – och fick betala dyrt för det.

Patienten fick sitta emellan
Någon rätsida gick inte att få. Avdelningen påstod att de faxat intyget – och Regionservice hävdade att de inte fått det. Och patienten fick sitta emellan. Det är skamligt.

Ingen engångshändelse
Jag får ofta höra liknande historier, så det var tyvärr inte en engångshändelse. Frågan är hur det fungerar i andra regioner? Är det lika illa – eller rent av bätre?

Christina Gustavson

 

Hashtaggar:
#Sjuk
#Sjukresor
#Sjukintyg
#Egenavgift
#Patient
#Kommunerochlandsting
#Västragötaland
#Regionservice
#Region
#Ambulans
#Faktura
#Avdelning
#Avdelningspersonal
#Sjuksköterska
#Vårdguiden
#Pensionär
#Fattigpensionär
#Göteborgspolitiker
#Åtstramning
#Kommunikation
#Engångshändelse

Christina Gustavson 193Psykiatrin är inte vårdens slasktratt!

Felaktig uppfattning
Man måste se över hur #sjukvården fungerar och hur olika #vårdplatser används. Ofta skälls psykiatrin för att samarbeta dåligt med andra verksamheter, men det är snarare så att allmänhet, #vårdgrannar, beslutsfattare och andra verksamheter kanske har en något felaktig uppfattning om vad psykiatrin arbetar med, har för uppdrag och förmår uträtta.

Felaktiga förväntningar
#Psykiatrin är inte till för att lösa andra avdelningars platsbrist eller liknande problem, men förväntningarna finns. Psykiatri är en #medicinsk specialitet och alla tänker kanske inte på att den inte är det samma som psykologi, som är en #beteendevetenskap.

Allt kräver inte inläggning
Patienter med lindriga eller mindre allvarliga psykiska problem kan mycket väl tas om hand t.ex. på en #vårdcentral och distriktsläkarna är väl kompetenta att avgöra om och när #remiss till en #specialistkompetent psykiatrisk enhet behövs. Kanske gäller det medicinjustering eller liknande, vilket inte kräver en inläggning på psykiatrisk avdelning, utan lika gärna kan skötas av en distriktsläkare eller konsultläkare.

Vägrar ta tillbaka
Det verkliga problemet uppkommer när patienten efter en inläggning – som kanske inte ens varit nödvändig ur medicinsk synpunkt – skall skickas tillbaka från den aktuella psykiatriska enheten och man står inför den situationen att t.ex. #äldreboendet vägrar ta tillbaka patienten.

Omöjliggör omhändertagandet
Detta obstruerar, försenar och omöjliggör eventuellt ett omhändertagande av andra patienter med mer akuta och tvingande #vårdbehov på den psykiatriska avdelningen.

En konsekvens
Det innebär att en #självmordsbenägen ung kvinna kanske inte kan få någon plats eller att en #psykotisk man inte kan tas om hand.

Tvingas köpa platser
Är situationen mycket allvarlig och ett akut omhändertagande nödvändigt tvingas man köpa vårdplatser utomläns till kostnader som ibland ligger upp emot 100.000:-/månad/plats eller mer, för att de egna platserna är upptagna av #färdigbehandlade patienter som kommunen vägrar ta hem.

Det måste finnas ett flyt!
För att vården skall vara effektiv så måste det finnas ett flyt i arbetet!

Måste ta tillbaka
Det innebär att om man skickar in en patient för en tillfällig behandling, så måste man ta tillbaka patienten igen när den psykiatriska vårdenheten bedömt att patienten ifråga är färdigbehandlad, om det så skall finnas skriftliga #kontrakt om detta de olika behandlingsenheterna emellan och för varje enskild patient.

Psykiatrin ingen slasktratt!
Psykiatrin får inte bli en slags #slasktratt eller #avstjälpningsplats dit man skickar iväg patienter, som man inte riktigt orkar med (t.ex. pga. #personalbrist) eller vill bli av med för att de upplevs #besvärliga och #störande, och sedan inte tar tillbaka patienten ifråga, utan är nöjd med situationen.

Nya tidens #ålderdomshem
Man använder med andra ord specialistpsykiatrins få platser som kommunal avstjälpningsplats, #långvård och #sjukhemsboende. Det är inte ekonomiskt försvarbart. Dessutom blir då psykiatrin den nya tidens ålderdomshem och i och med det slutar den fungera som den medicinska #specialistverksamhet med #spetskompetens den egentligen är.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 83Christina Gustavson:

Jantelagens vålnad

Boken: Jantelagens vålnad är avsedd att väcka debatt. Boken beskriver svensk sjukvård sedd ur ett helikopterperspektiv över ett krisartat och katastrofdrabbat sjukvårdsområde. Den presenterar ett nytt synsätt och nya förslag till lösningar. Den finns även som e-bok med samma titel: Jantelagens vålnad.

I boken föreslås en vård anpassad till patienternas/skattebetalarnas egna önskemål och behov. En vård utformad i direkt samråd med patientorganisationerna, istället för vården som den ser ut idag.

Med en förskönande omskrivning kallas det för ”patienten i fokus” när vården istället är utformad av administratörer med kikarsiktet inställt på besparingar för huvudmannen.

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Olika huvudmän i sjukvården

 

Den största försämringen
Den största försämringen skedde när man delade sjukvårdens ansvar mellan landsting och kommun. Det går åt mycket energi på dribblande mellan dessa båda huvudmän. Detta kostar tid, arbete och även stora summor pengar.

Lätt att  skylla ifrån sig
När det finns två eller flera huvudmän är det lätt att skjuta ifrån sig och säga att det här problemet är inte mitt bord, det är inte vi som skall stå för de här kostnaderna, det är inte vi som har ansvar för det här.
På samma sätt är det lätt att skjuta arbetet ifrån sig och tänka att det får de andra lösa och den som sitter emellan är alltid patienten.

Lägg sjukvården under ett tak!
För att få sjukvården på fötter är en viktig princip att sjukvården läggs under ett tak med en enda ansvarig instans. Då kan denna instans inte skylla ifrån sig, man vet alltid vem som bär ansvaret och vem man kan klaga på. Jag föreslår alltså som en viktig och grundläggande punkt på ett åtgärdsprogram att all sjukvård hanteras av en enda huvudman och att gränslinjen mellan olika verksamheter blir glasklar och entydig.
Först då kan man på ett effektivt sätt börja bygga broar och förbättra
samarbetet med vård mellan olika enheter.

Jämför med den politiska verkligheten
Det är inte svårt att förstå strategin när man tittar på den politiska verkligheten i världen. Bråk förekommer oftare i de trakter där gränsdragningen är oklar där olika parter gör anspråk på ett och samma område. Där gränsen är entydig och klar så undanröjs själva grunden för den oenighet och splittring som var tidigare.

Ett starkt ledarskap
Man skall inte heller förledas att tro att en tvångsmässig sammanslagning av stora enheter innebär att det sedan är lugn, ro och fred på den fronten, utan konkurrerande krafter kommer alltid att leda till stridigheter och motsättningar, såvida inte ett starkt ledarskap sätter  entydiga och klart definierade regler.

Större fördelar av samarbete
Därtill behövs en sådan konstruktion av system och struktur att alla parter upplever större fördelar av samarbete än av söndring och splittring och därigenom på bred front motiveras starkt till fredssträvan och samverkan.
Man behöver bara vända blicken mot det forna Jugoslavien för att ha ett aktuellt storpolitiskt exempel på detta.

Jämförelser gör bilden tydligare
Enligt mitt sätt att se går det utmärkt bra att göra den typen av jämförelser, eftersom vi människor i många avseenden är oss lika när det gäller beteendemönster, oavsett om det gäller sjukvårdspolitik eller politisk strategi i större sammanhang.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Patientens rätt att bestämma

Det är inte politiker som skall bestämma vad patienterna skall tycka, utan det skall självklart patienterna få göra själva.

Självklart i tonårsdebatt
I en tonårsdebatt t.ex. ses det som en självklarhet att föräldrarna inte får detaljstyra vad tonåringarna skall tänka. En tonåring har rätt att tänka och tycka själv, men hur är det då med vården? Har vi omyndigförklarat vuxna, myndiga patienter?

Rätt att bestämma vad man får tänka
Är det så att politiker, även mycket unga sådana, sätter sig på människor, som kanske är något kanske till åren komna, men dock helt kapabla att själva tänka klart och kunna fatta beslut om sin egen person? Har man inte längre rätt att bestämma vad man får lov att tänka, då är det i sanning illa.

Patienten måste myndigförklaras!
En omstrukturering måste börja med förändringar i strukturen från toppen och att detta sedan verkar neråt. Om en tungt lastad kärra börjar luta betänkligt och hjulen viker sig, kan man inte tro att det hjälper att lasta på ytterligare några (administrativa) stenar.

Kusken måste ha insikt
Kusken som har ansvaret för transporten måste ha en sådan insikt i problemets natur att han dels börjar lyfta av stenar från kärran och dels sätter in fler stödhjul under kärran för att den skall kunna rulla!

Skär ner administrationen
Man får inte öka administrationen ytterligare, utan den bör skäras ned. Fotfolket, alltså hjulen, som bär kärran som skall rulla, bör förstärkas och öka i antal.

Strukturera uppifrån
Om man börjar strukturera uppifrån så kommer patienterna förhoppningsvis att så småningom komma i centrum så som det förhoppningsvis är tänkt och menat.

Försök inte strukturera om patienterna
Man kan inte börja med att försöka strukturera om patienterna och sedan tro att vården skall bli bättre, mer lätthanterlig eller kosta mindre.

Måste själv få välja
Respekt för patienten och den kunskap som varje enskild patient har om sig själv och om sitt lidande, gör att patienten själv måste få välja omsorgsform och även kanske vilken specialistläkare man väljer att gå till. Sedan är det läkaren som har specialkunskapen om sjukdomar, diagnoser, lämplig medicin och behandling.

Informera om målen
Många patienter uttrycker sin tillit till doktorn genom att låta doktorn styra behandlingen och mot detta finns väl inga egentliga invändningar, så länge patienten först informeras väl om behandlingen, mediciner, biverkningar osv., men också om vad man önskar uppnå med behandlingen och vilka kortsiktiga såväl som långsiktiga mål den har.
Christina Gustavson