Currently viewing the tag: "sjukvården"

Christina Gustavson 85Lagstadgad försämring av sjukvården?

Vårdgarantin en bluff?
Upprörda röster har höjts runt om. Det rör sig om personer som blivit nekade tid på vårdcentralen när de ringt och bett om en tid för ett läkarbesök. Rör det sig om en lagstadgad försämring av sjukvården?

Det kan väl inte vara tillåtet?
Nekats!? Kan det vara möjligt? Det kan väl inte vara tillåtet? Under alla mina år som läkare kan jag inte minnas att patienter någonsin nekats läkarbesök och vård när de bett om det. Jag minns när det fanns öppna mottagningar åtminstone några timmar om dagen, för att den som inte mådde bra skulle ha en chans att söka fritt på vårdcentralen. Men så är det inte längre. Kan det verkligen vara sant? Kan det röra sig om en lagstadgad försämring av sjukvården?

Men sjukvårdsgarantin då?
Ett luftslott, inte värt namnet garanti över huvud taget! Om man önskar kontakt med vårdcentralen garanteras detta genom ett telefonsamtal med någon. Där upphör garantin. Även den som anser sig i behov av vård kan nekas av rösten i andra änden av telefonlinjen. Den som inte är tillräckligt frisk, pigg och energisk för att övertyga rösten i telefonen om att ett läkarbesök är av nöden, får helt enkelt ingen tid. Dvs. inte bara ingen tid idag, utan ingen tid alls. Och det är helt lagligt!

Nödvändiga undersökningar ingår inte heller!
Den som t.ex. har en nytillkommen hjärtsjukdom och bedömts av distriktsläkare eventuellt behöva en pacemaker och får en remiss till specialistvård för undersökning kan få vänta länge. Döm om min förvåning när jag fick höra att en person med hjärtåkomma som faktiskt fått en remiss, fick ett skriftligt svar att han kommer att kallas om och när det finns tid, eftersom undersökningar inte ingår i sjukvårdsgarantin. Dvs de nödvändiga undersökningar som krävs för att behandlingen sedan skall kunna genomföras – de ingår inte i sjukvårdsgarantin! Personen ifråga hade uppmanats söka akut vid bröstsmärta och misstanke om hjärtinfarkt. Det innebär att han först måste få en infarkt innan han (om han överlever infarkten) kan få de undersökningar som ligger till grund för den behandlingen som är nödvändig för att han skall leva litet till.

Vägrades åtgärd
En kvinna hade ett brunt märke som växte och ändrade struktur och hade kliat intensivt sedan några månader, trots att hon inte rörde vid det. Hon lyckades få tid på vårdcentralen, betalade, väntade på sin tur och fick så äntligen träffa läkaren och bad om att hudförändringen skulle tas bort, nu med en gång. Hon skickades hem igen med oförrättat ärende och med förklaringen att det ”ser inte farligt ut.”

Ambulansverksamheten också
Ambulansverksamheten skall också struktureras om så att det inte är en självklarhet längre att den sjuke får komma till sjukhuset, utan ambulanspersonalen skall först bedöma om det behövs. Vad skall styra behovet? Ekonomin? För det kan väl knappast vara av omtänksamhet om den som är sjuk och behöver hjälp?

Bäst för vem?
Dessa ökande missförhållanden i svensk sjukvård kommer samtidigt med rykten om att svenska vårdcentraler skall bli bäst i EU! Bäst på vilket sätt? Bäst för vem? Bäst på att hålla undan patienterna? Bäst på att slippa ge vård?

Patienten alltid i underläge!
Den som är sjuk, har ont eller inte mår bra är alltid i underläge och måste dessutom betala för vården oavsett om den ges eller inte. En första betalningsomgång via skatten och en andra, om man har tur att få tid för ett besök på vårdcentralen. En vårdgaranti som står för namnet och garanterar vård till den som önskar det vore välkommen. Inte ett urholkat system som ser fint ut vid första anblicken, innan man hinner läsa det finstilta!
www.gustavson.se

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Nu går det inte ens att googla på PAL (patientansvarig läkare) längre.

Avskaffande av PAL är en ekonomisk och politisk konsekvens.

Socialstyrelsen meddelar i sitt Meddelandeblad 9/2012 att patientens ställning behöver förstärkas. Detta gör man genom att man i en lag av den 1 juli 2010 inför nya bestämmelser i 29 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL.

Förändringarna innebär att PAL ersätts
1. En patientansvarig läkare (PAL) ersätts med en ”fast vårdkontakt” enligt den nya lagen och socialstyrelsen uppger som orsak att det inte haft avsedd effekt att ha ett krav på en PAL.
Enligt den äldre lagstiftningen hade en patient både en patientansvarig läkare (PAL) och även i vissa fall en patientansvarig sköterska (PAS).
I förklaringen till den nya lagen hävdar socialstyrelsen att det är bättre om även andra yrkesgrupper än läkarkåren involveras i ansvaret för patientens behov av samordning, kontinuitet och trygghet.

Vårdgivarna byts ut mot en administratör
2. Enligt tidigare lagstiftning var ”vårdgivarna” ansvariga för att tillgodose att patientens behov av trygghet, säkerhet och kontinuitet verkligen tillgodoses. Enligt den nya lagen ersätts ”vårdgivarna” med ”verksamhetschefen” dvs en administratör.

Värdefullt få möta samma läkare
PALsystemet innebar en stor trygghet speciellt för patienter med svåra och långvariga sjukdomsförlopp. Det var synnerligen värdefullt att få möta samma läkare så långt detta var möjligt, få träffa en läkare som kände till och visste om vad det rörde sig om, utan att som nu behöva lägga större delen av den redan snålt utmätta besökstiden på att snabbläsa de senaste noteringarna i patientens datoriserade journal.

Svepskäl
En av de anledningar som uppges när det gäller PALsystemets avskaffande är att vården inte alltid tillämpat funktionen på det sätt som var tänkt. Det här är intressant! Om målgruppen för en lag inte tillämpar den till 100%, så ändrar man lagen.
Gör man likadant när det gäller andra lagar, t.ex. sådana som rör allt mellan rattfylleri och ekonomiska brott också, eller är det här specifikt för sjukvården?

Ekonomiska intressen snarare än patienternas
Jag tror det är specifikt för sjukvården och jag är krass nog att tro att det här har med ekonomiska intressen att göra snarare än omsorg om att patienterna skall ha det bra.
Läkarna är vårdens dyraste yrkesgrupp om man ser till vad varje läkartimma kostar samhället.
Kan man lägga över läkarens uppgifter på andra, mindre dyra yrkesutövare, så sparar man kanske pengar.
Man tror sig också spara läkartid, vilket kan vara nog så viktigt med den läkarbrist som råder.

Är det lika tryggt för patienten?
Men frågan är om det är lika tryggt och säkert för patienten att istället för att ha en fast läkarkontakt få en fast kontakt med t.ex. arbetsterapeuten? Eller kanske rent av med läkarsekreteraren?

Tätare vårdbesök vid otillfredsställande kontakt
Otillfredsställande läkarbesök genererar bara nya besök snabbare än vad som varit fallet om patienten kunnat gå hem så trygg och nöjd som det går när man har en svår, långvarig eller terminal sjukdom. Så frågan är om det sparar läkartid och förbättrar ekonomin eller precis tvärt om?

Ekonomisk och politisk konsekvens
Avskaffande av PAL är en ekonomisk och politisk konsekvens på temat: ”Alla yrkeskategorier är lika viktiga”. Det gäller även sjukvården. Eller är det så att det enbart gäller sjukvården? Hur är det inom andra yrkeskategorier?
Detta har ingenting med omsorg om patienterna att göra!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Kompetensinflation

En annan hierarki
Om man ser tillbaka fanns, på gott och ont, en annan hierarki inom sjukvården. Det fanns
sjukvårdsbiträden, som bäddade, matade patienter och utförde omvårdande uppgifter,
undersköterskor och sjuksköterskor, alla med sina specifika arbetsuppgifter.

Biträdena rationaliserades bort
Sedan började man tänka i termer av ”platta organisationer” och rationaliserade bort biträdena så totalt att denna kategori knappast skulle få finnas kvar, utom möjligen inom psykiatrin, där det på vissa håll fortfarande finns skötare. Alla skulle erbjudas fortsatt utbildning och utveckling. Det innebar att även de som inte ville, de som trivdes med sitt arbete som det var, tvingades antingen sluta eller acceptera att sätta sig på skolbänken.

Samma arbetsuppgifter
Därefter skulle man ha undersköterskeutbildning för att få lov att bädda sängar och bära ut bäcken. Arbetsuppgifterna fanns och finns kvar, men det krävdes nu högre utbildning för att få utföra dem – och det krävdes att en kostnadsmässigt dyrare personalkategori skötte även dessa förhållandevis enkla uppgifter.

Överkvalificerade
Analogt med den utvecklingen uppmuntrades undersköterskorna att utbilda sig till sjuksköterskor, så att en överkvalificerad yrkesgrupp så småningom kommer att utföra undersköterskornas arbetsuppgifter.

Lämnar de vårdande uppgifterna
Sjuksköterskorna uppmuntras till att bli administratörer eller forskare och alltså att i allt högre utsträckning lämna de direkt sjukvårdande arbetsuppgifterna.
Som en konsekvens tvingas alltså sjuksköterskorna att antingen utföra arbetsuppgifter de är överkvalificerade för eller söka sig till arbetsuppgifter utan direkt patientkontakt och bort från själva den sjukvårdande rollen.

Ett glapp
Det blir alltså ett glapp och ett tomrum – vem skall i framtiden utföra sjuksköterskornas högkvalificerade sjukvårdande arbetsuppgifter? Jag talar nu inte om de sjuksköterskor som specialistutbildat sig inom områden som t.ex. operation, narkos, diabetes osv, utan om alla de andra.

Inflation i vården
Det har uppstått en inflation inom sjukvården, vilket leder till en avsevärt dyrare vård och försämrad ekonomi för landstingen – utan att vården för den skull blivit bättre för patienterna.
Man kan undra vad politikerna har för avsikt med detta?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Tillsätta chefer kräver kunskap, inte godtyckliga beslut

En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare
Låt  kunskapsbaserade värderingar genomsyra tillsättandet av chefer. En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare, även om han är van att springa och i sitt arbete kommer att få fortsätta springa mycket i korridorer.

Militärer som chefer i vården?
Inom vissa landsting har det varit populärt att anställa f.d.militärer som chefer. Man kan undra hur välbetänkt detta är, då en suverän militär strateg inte nödvändigtvis är lika skicklig på att driva och utveckla sjukvård.

Ett lyhört avlyssnande
Det finns de som berömmer sig av hårda nypor och jag tror att det kan behövas ibland, men anser att de ger bäst resultat när de hårda tagen sker efter ett lyhört avlyssnande av verksamhetens behov och faktiska möjligheter.

Ändamålsenliga åtgärder
Om åtgärderna sedan baseras på en samordnad och genomtänkt utvärdering blir de mer ändamålsenliga. Utvärderingen bör inbegripa det som har varit, det vill säga de förändringar som tidigare har gjorts och de resultat dessa ledde till. Slutligen bör utvärderingen även omfatta en avvägning av nuläget och hur det ser ut just idag.

Kunskapsbaserade målsättningar
Målsättningen inför framtiden måste fortsätta vara förankrad i en kunskapsbaserad utveckling och inte bygga på godtyckliga beslut.

Mer skada än nytta
Chefer och ledare som har behov av att profilera sig genom att blint driva vissa frågor och egna käpphästar utan gedigen kunskap om och utvärdering av det som skall förändras, ställer till med mer skada än nytta och dessa skador kan sedan ta många år att reparera.

Fallgrop
Det som för den enskilde kanske kan tyckas vara ett handlingskraftigt och modigt beslut, kan i själva verket visa sig vara en fallgrop.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Ovälkommen?
Fördomar och förutfattade meningar är djupt rotade företeelser

Ovälkommen i vården, ett exempel:
En patient hade i sin ungdom haft psykiska problem i kombination med alkoholproblem. Hon remitterades till en specialistpsykiatrisk öppenvårdsmottagning, behandlades med samtalsterapi och medicin och förbättrades efter hand.

Remitterad
Efter en uppföljning på ett par år (!) remitterades hon tillbaka till den vårdcentral där hon hörde hemma. Hon använde då visserligen medicin och behövde komma för kontroll och receptförskrivning på den psykiatriska kliniken en gång per år, men med möjlighet att själv höra av sig för snabbare tid vid försämring.

Vägrade ta emot patienten
Remissen returnerades dock av vårdcentralen ifråga, emedan man där vägrade ta emot patienten.

Ännu inte kallad efter 10 år!
Upprepade försök gjordes med långa mellanrum, men ännu efter 10 år hade patienten inte kallats till vårdcentralen för hjälp med allmänna krämpor som inte hade någonting med psykiska problem att göra. Hon var alltså tvungen fortsätta på den psykiatriska mottagningen även när det gällde problem som diabetes och högt blodtryck.
Finns det någon rim och reson i detta?

Fel signaler
Detta ger helt fel signaler till en patient som kämpat sig upp ur ett sjukdomstillstånd, lyckats få kontroll över sitt liv och vill gå vidare!

Inte ovanligt
Då detta inte är ovanligt, blir det med åren mycket stora grupper patienter, som måste ha en ”hemmahamn,” någonstans att höra till, för att inte hänga i luften och åter insjukna.

Ohållbart för psykvården
Situationen blir därför ohållbar för de psykiatriska mottagningarna, som på detta sätt blir överfulla, korkar igen av patienter som inte går att sända vidare och mottagningarna får på så sätt inte utrymme att åta sig nya patientfall och köerna växer.
Detta är inte heller försvarbart ur samhällsekonomisk synpunkt!

Attitydförändring behövs
Att arbeta med en ordentlig vårdplan skulle kunna lösa en del av den här typen av problem, men det som främst behövs är en attitydförändring både hos allmänheten såväl som andra medicinska specialiteter när det gäller psykisk sjukdom, de psykiatriska mottagningarna och vårdenheterna!

Fördomar och förutfattade meningar är svåra att utrota
Fördomar och förutfattade meningar är djupt rotade företeelser och svårare att dra upp med roten än den segaste maskros!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:
Kvalitetssäkra ledarskapet också!

Nödvändigt
Att kvalitetssäkra och att utföra ett målmedvetet kvalitetssäkringsarbete är en nödvändighet i vården och för detta behövs också bra kvalitetssäkringssystem.

Inspiration från många håll
Inspiration till ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete kan hämtas både från utlandet och från den svenska vårdsektorn på olika håll.

Risk för urholkning
Ett problem är att sjukvården inte tillförts resurser i motsvarande grad, som den tidsmässiga åtgången för en verkligt högklassig vård kräver. Ännu mindre räcker det för att säkra ett system som skall värna om denna kvalitet. Detta medför risker för urholkning av svensk sjukvårds höga kvalitet och standard på sikt.

Olika uppgifter konkurrerar om tiden
Det har framförts att även den bristande motivationen att ge en högklassig vård minskar hos vårdpersonalen, men jag tror inte att problemet ligger här. Jag tror att motivationen att lägga ner tid på att dokumentera i ett säkerhetssystem kanske minskar därför att man istället vill lägga all tillgänglig tid på vården, som ju sviktar allt mer.

Bristande ledarskap snarare än bristande förmåga
Den verkligt stora risken när det gäller att holka ur kvaliteten är alltså inte vårdpersonalens bristande förmåga, utan det bristande ledarskapet.

Därför: Kvalitetssäkra ledarskapet också! Inte bara vården eller delar av den. Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Kockliga eller ledarskap i sjukvården?

 

Kockliga undergräver  auktoriteten
För en bättre vård behövs dels att chefernas auktoritet inte undergrävs, varken genom motsträvighet från de professionellt ansvariga eller genom mindre välgrundade ingripanden av politiska huvudmän.

Vården behöver inte någon kockliga!
Ledningsmandatet är på många håll otydligt, vilket leder till att den formella ledningsfunktionen i praktiken kan bli försvagad. Sjukvården behöver ett bra ledarskap – inte en kockliga.

Många system ger sämre soppa
Därtill är oftast styrsystemen bristfälligt utvecklade och splittrade genom att olika slags system verkar i vården. Det gäller dels det professionella systemet, det ekonomiska och administrativa, det system som gäller mellan de anställda och deras fackliga organisationer å ena sidan och arbetsgivaren å den andra, samt slutligen de politiska systemen.

Dubbla budskap
Inte sällan förmedlas budskap vilka inbördes är oförenliga. När det sker uppifrån och ner i organisationen försvagar det inta bara ledningsfunktionen utan dessutom själva budskapet till alla dem som är anställda i vården.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Ett  godtyckligt vispande i kastrullerna
istället för planerad strukturomvandling i sjukvården?


Hönan och ägget
Det sägs att den svenska hälso- och sjukvården inte har ett kostnadsproblem utan är ett finansieringsproblem. Är inte detta en diskussion om hönan och ägget?

Se vad det blir
Skall sjukvården ägna sig åt ett godtyckligt vispande i kastrullerna för att se vad det blir, när den inte vet vad den skall laga till?

Skall vi lägga ner tid och möda på den typen av diskussioner eller hellre använda vår energi och våra resurser till en fruktbar strukturomvandling?

Led i utvecklingen
För att en sådan strukturomvandling skall vara ett led i en utveckling och inte bara krävs att man utför kontrollerade och samordnade utvärderingar.
Det är inte bara nya medicinska metoder som skall utvärderas för att ge bättre beslutsunderlag för både läkare och patienter, utan samma anda måste få genomsyra hela den organisatoriska apparaten, så att sjukvårdssystemet kan få bli kunskapsbaserat. Detta borde vara en självklarhet!

Godtyckliga beslut
Som det är nu byggs organisationen ofta på godtyckliga beslut, som många gånger fattas av någon högre i hierarkin som har liten eller ingen kunskap om vad vårdarbetet egentligen innebär rent praktiskt.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Fel på vården?

 

Inte fel på vården
Jag tror man använder fel ord här, det är inte vården det är fel på. De flesta gör nog sitt bästa i en helt omöjlig situation.

Rättmätigt inflytande
Patienterna, unga som gamla, vill ha sitt rättmätiga inflytande över vården. Det talas ofta om att man ställer fler och nya krav på vården för att det skall bli bättre för både patienter och personal.

Runt omkring
Det är situationen och arrangemangen runt omkring som kanske behöver struktureras om.

Snärjig höstack
Det är viktigt med tydliga och entydiga regelverk, inte en höstack med snärjiga och ibland motsägande regler.

Lapptäcke
Det går inte att var och en skall finna sin egen synål, för att kunna sy fast sitt eget bidrag till sjukvårdens lapptäcke!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Står patienten i centrum?

Ges rimligt god service i vården?

När det gäller organisationsarbete skall man aldrig tro att man är färdig, för det är man inte. Hur mycket man än gör återstår alltid mycket mer att göra!

Definiera och omforma
För att ge bra service i sjukvården måste man definiera två saker:

1. Vem är kunden/patienten?

2. Vad vill kunden/patienten ha?

Sedan kan man omforma organisationen efter detta och låta svaren bli ett rättesnöre i den strukturella uppbyggnaden.

Enskilda vårdgivare
Jag anser att vården är så bra som den är, enbart på grund av att den enskilde vårdgivaren (läkare, sjuksköterska, psykolog osv) sätter patienten i centrum!

Systemet sätter INTE patienten i centrum
Vad som än sägs sätter dock själva systemet inte patienten i centrum och detta ställer till med problem i vården.
Eftersom chefer och ledare många gånger är osynliga personer som inte syns i vården, är det ofta läkaren, som får bära hundhuvudet och får ta stryk för systemfel och organisatoriska brister och missar, istället för den som faktiskt är ansvarig för dessa.

Man slår på den man ser
Det vill säga: Man slår på den man har till hands, den man ser och kan träffa, men den som ligger bakom det hela och fattar besluten, som en annan osynlig maffiakung, den personen kommer man inte åt. Detta har bland annat lett till att läkarkåren oförskyllt får stå vid skampålen tid efter annan.

Rikta kritiken mot den som fattar besluten
Det är därför nödvändigt att kritiken riktas mot den som fattar de övergripande besluten (läs: politiker) och att ledarskapet inom sjukvårdens högre regioner blir bättre.

Christina Gustavson