Currently viewing the tag: "vården"

Christina Gustavson 223Sjukvårdsmedarbetare
– samma jobb men under ny flagg

Sjukvårdsmedarbetare
Onsdagen den 10/2 såg jag på TV att man på ett #sjukhus börjat ta in #ungdomar för att få hjälp med enklare uppgifter som t.ex. att bädda, mata patienter mm.

Sjukvårdsbiträden
Den här typen av #arbetsuppgifter utfördes för inte länge sedan av #sjukvårdsbiträden. De avpolleterades och man sa då att de inte behövdes inom vården utan endast var en finansiell belastning. De som så ville av sjukvårdsbiträdena kunde vidareutbilda sig till #undersköterskor. De som inte ville sätta sig på skolbänken igen blev av med sina jobb.

Inflation i vården
Detta i sin tur medförde en viss #inflation inom #vårdsektorn, så att undersköterskorna nu skulle hinna med vårdbiträdenas arbete, och #sjuksköterskorna skulle göra undersköterskornas uppgifter.

Cirkeln är sluten
Nu har man tydligen insett att det inte fungerar så bra som man trott och återgår till Christina Gustavson 193det gamla systemet – men varför inte återinföra sjukvårdsbiträden som #yrkesgrupp? Varför ge ett etablerat yrke ett helt nytt namn, som för att ge sken av att det rör sig om nya friska initiativ, istället för att visa att man inser att man är tillbaka där man började – och medge att cirkeln är sluten?

Jantelagens vålnad
Läs om fler av sjukvårdens missar i boken Jantelagens vålnad av Christina Gustavson. Den finns som pocket och e-bok, kan beställas via internet, köpas i bokhandeln eller lånas på bibliotek.

Come-back för sjukvårdsbiträden
Det är i och för sig lovvärt att satsa på #ungdomen – men varför inte dessutom ge kvarvarande #arbetslösa sjukvårdsbiträden en chans till en hedervärd #come-back in i yrkeslivet? Det står utom allt tvivel att just den yrkesgruppen behövs inom vården!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Kompetensinflation

En annan hierarki
Om man ser tillbaka fanns, på gott och ont, en annan hierarki inom sjukvården. Det fanns
sjukvårdsbiträden, som bäddade, matade patienter och utförde omvårdande uppgifter,
undersköterskor och sjuksköterskor, alla med sina specifika arbetsuppgifter.

Biträdena rationaliserades bort
Sedan började man tänka i termer av ”platta organisationer” och rationaliserade bort biträdena så totalt att denna kategori knappast skulle få finnas kvar, utom möjligen inom psykiatrin, där det på vissa håll fortfarande finns skötare. Alla skulle erbjudas fortsatt utbildning och utveckling. Det innebar att även de som inte ville, de som trivdes med sitt arbete som det var, tvingades antingen sluta eller acceptera att sätta sig på skolbänken.

Samma arbetsuppgifter
Därefter skulle man ha undersköterskeutbildning för att få lov att bädda sängar och bära ut bäcken. Arbetsuppgifterna fanns och finns kvar, men det krävdes nu högre utbildning för att få utföra dem – och det krävdes att en kostnadsmässigt dyrare personalkategori skötte även dessa förhållandevis enkla uppgifter.

Överkvalificerade
Analogt med den utvecklingen uppmuntrades undersköterskorna att utbilda sig till sjuksköterskor, så att en överkvalificerad yrkesgrupp så småningom kommer att utföra undersköterskornas arbetsuppgifter.

Lämnar de vårdande uppgifterna
Sjuksköterskorna uppmuntras till att bli administratörer eller forskare och alltså att i allt högre utsträckning lämna de direkt sjukvårdande arbetsuppgifterna.
Som en konsekvens tvingas alltså sjuksköterskorna att antingen utföra arbetsuppgifter de är överkvalificerade för eller söka sig till arbetsuppgifter utan direkt patientkontakt och bort från själva den sjukvårdande rollen.

Ett glapp
Det blir alltså ett glapp och ett tomrum – vem skall i framtiden utföra sjuksköterskornas högkvalificerade sjukvårdande arbetsuppgifter? Jag talar nu inte om de sjuksköterskor som specialistutbildat sig inom områden som t.ex. operation, narkos, diabetes osv, utan om alla de andra.

Inflation i vården
Det har uppstått en inflation inom sjukvården, vilket leder till en avsevärt dyrare vård och försämrad ekonomi för landstingen – utan att vården för den skull blivit bättre för patienterna.
Man kan undra vad politikerna har för avsikt med detta?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Tillsätta chefer kräver kunskap, inte godtyckliga beslut

En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare
Låt  kunskapsbaserade värderingar genomsyra tillsättandet av chefer. En god löpare är inte nödvändigtvis en bra vårdare, även om han är van att springa och i sitt arbete kommer att få fortsätta springa mycket i korridorer.

Militärer som chefer i vården?
Inom vissa landsting har det varit populärt att anställa f.d.militärer som chefer. Man kan undra hur välbetänkt detta är, då en suverän militär strateg inte nödvändigtvis är lika skicklig på att driva och utveckla sjukvård.

Ett lyhört avlyssnande
Det finns de som berömmer sig av hårda nypor och jag tror att det kan behövas ibland, men anser att de ger bäst resultat när de hårda tagen sker efter ett lyhört avlyssnande av verksamhetens behov och faktiska möjligheter.

Ändamålsenliga åtgärder
Om åtgärderna sedan baseras på en samordnad och genomtänkt utvärdering blir de mer ändamålsenliga. Utvärderingen bör inbegripa det som har varit, det vill säga de förändringar som tidigare har gjorts och de resultat dessa ledde till. Slutligen bör utvärderingen även omfatta en avvägning av nuläget och hur det ser ut just idag.

Kunskapsbaserade målsättningar
Målsättningen inför framtiden måste fortsätta vara förankrad i en kunskapsbaserad utveckling och inte bygga på godtyckliga beslut.

Mer skada än nytta
Chefer och ledare som har behov av att profilera sig genom att blint driva vissa frågor och egna käpphästar utan gedigen kunskap om och utvärdering av det som skall förändras, ställer till med mer skada än nytta och dessa skador kan sedan ta många år att reparera.

Fallgrop
Det som för den enskilde kanske kan tyckas vara ett handlingskraftigt och modigt beslut, kan i själva verket visa sig vara en fallgrop.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson:

Fel på vården?

 

Inte fel på vården
Jag tror man använder fel ord här, det är inte vården det är fel på. De flesta gör nog sitt bästa i en helt omöjlig situation.

Rättmätigt inflytande
Patienterna, unga som gamla, vill ha sitt rättmätiga inflytande över vården. Det talas ofta om att man ställer fler och nya krav på vården för att det skall bli bättre för både patienter och personal.

Runt omkring
Det är situationen och arrangemangen runt omkring som kanske behöver struktureras om.

Snärjig höstack
Det är viktigt med tydliga och entydiga regelverk, inte en höstack med snärjiga och ibland motsägande regler.

Lapptäcke
Det går inte att var och en skall finna sin egen synål, för att kunna sy fast sitt eget bidrag till sjukvårdens lapptäcke!
Christina Gustavson