Kanarieöarnas gåtfulla historia
Yvonne Waern: Kanarieöarnas gåtfulla historia
Den här boken ger lite mer än turistbroschyrernas soliga glitter på ytan. Den är delvis ett litet lättläst uppslagsverk och delvis en berättelse med udda inslag och kuriosa.
I den här boken fick jag lära mig nya, ovanliga saker om Kanarieöarna, sådant jag inte hört talas om förut och sådant jag inte visste fanns. Den är visserligen inte heltäckande – men vilken bok är det? Jag rekommenderar den gärna till alla som intresserar sig för kanarieöarna, deras folk, ursprung och tidiga historia.
Jag fascineras av visselspråket, som jag trodde var deras variant på fäbodsstintornas sätt att kommunicera över långa avstånd och kulning – och jag undrar om man kan vissla utan tunga? Behövs inte tungan för att få fram visselljudet? Jag såg en tv-film om hur barn lärde sig visselspråket och hur en lärare uttalade olika meningar som barnen fick härma med visselljud, men det där med tungan minns jag inte att de tog upp.
Jag uppskattar listan med ordförklaringar. Det var ett nöje att läsa den eftersom den i sig förklarade mycket som jag inte hade en aning om förut. Likaså uppskattar jag listan med litteraturreferenser för den som vill dyka djupare in i något ämne.
Baksidestext:
Visste du att stenåldersfolket på Kanarieöarna försvarade sig själva mot medeltida inkräktare i nästan 100 år – bara med hjälp av stenar? Eller att människor berövats sina tungor lärde sig att vissla för att kommunicera med varandra?
Kanarieöarnas tidiga historia präglas av många svårigheter – men också många finurligheter. Inte minst när det gäller språket.
Trodde du att alla urinvånare kallades ”guancher”? Eller att namnet ”Kanarie” måste ha sitt ursprung i ”canis – det latinska ordt för hund? Tänk om.
Bokens omfattande ordlista gör dig bekant med ord som ”harimaguada” och ”gofio”. Men varifrån kommer de, förresten?
Christina Gustavson
Fakta om boken:
Fabelfarmor förlag 2019
ISBN 978-91-984431-2-7
Antal sidor: 196