Ja, jag vill skriva!

En liten aptitretare.

Drömmar om att skriva
Det var så många som hörde av sig till mig och berättade att de hade drömmar om att skriva men inte visste var eller hur de skulle börja.

Längtan efter att skriva
Några hade bara en längtan efter att skriva något, medan andra hade börjat skriva små historier men visste inte hur de skulle gå vidare.

Berikande att skriva
Det här lilla häftet, Ja, jag vill skriva! kom till som svar på frågorna och för att uppmuntra till skrivande som en positiv och berikande sysselsättning.

Inte har skrivit förut
Det vänder sig i första hand till den som inte alls har skrivit förut med tips och förslag på hur man kan komma igång med sitt skrivande och hur man sorterar sitt material.
Christina Gustavson

Boken kan beställas via internet, t.ex #Adlibris, köpas i bokhandeln eller lånas på bibliotek.

Fakta om boken:
Titel: Ja, jag vill skriva!
Serie: Jag vill skriva, del 1
Författare: Christina Gustavson
Förlag: Joelsgården Förlag 2017
ISBN 978-91-88013-40-8
Format: 14,8×21 cm, häftad
Antal sidor: 36

Vill du läsa mer?
Hitta fler spännande och intressanta böcker på
Joelsgårdens Förlags hemsida: www.joelsgarden.se

… eller hitta nyheter och följ inlägg från Joelsgården Förlag på:
https://www.facebook.com/joelsgardenforlag/

Christina Gustavsons

bästa skrivtips i tre delar

Skriv din bok, del 3:

Fortsättning på Christina Gustavsons skrivtips från den 151214:

Det ena, det andra eller båda TVÅ?
I de två första delarna har jag beskrivit hur jag gör när jag skriver för hand och använder block och pennor. Det finns författare som inte kan tänka sig något annat sätt att skriva. Det finns andra som håller fast vid en urgammal skrivmaskin eftersom det knattrande ljudet är viktigt på olika sätt. Slutligen finns det andra som använder datorn eller en kombination av att skriva på dator och att skriva för hand. Testa både att skriva för hand och på datorn. Fundera över vilken metod som känns bäst och naturligast för dig!

Skriv på datorn
Jag arbetar helst vid datorn även om jag gärna skriver en uppställning av t.ex de kapitelrubriker jag vill ha med i planeringen för hur boken skall se ut, för hand. När jag skriver på datorn gör jag i princip likadant som när jag arbetar med block och penna – se mina bloggar den 151214 och 151221.

Mappar och dokument
Istället för att hämta ett skrivblock börjar jag med att skapa mappar och dokument på datorn. Först skapar jag en mapp som jag kallar ”Bok 1”. I den lägger jag två andra mappar, som motsvarar de två blocken jag beskrev i tidigare avsnitt.
I den mapp som motsvarar ”Block 1” lägger jag en rad olika Word-filer, var och en med en rubrik som motsvarar det på pappersarken jag beskrev förut.
I den mapp som motsvarar ”Block 2” och som skall innehålla mitt bokmanus gör jag ett nytt Word-dokument för varje kapitel. På så sätt behöver jag inte scrolla upp och ner i mitt manus medan jag skriver, utan jag skriver färdigt varje kapitel för sig. Då är det också lätt att lägga till nytt material om jag kommer på en bra idé, vill ändra fakta eller stryka det som inte skall vara med.

Strykningar
Eftersom jag ibland ändrar mig raderar jag inte det strukna helt utan markerar det med ljusgrått t.ex. Då ligger det kvar, men jag har ändå markerat att jag troligen inte vill använda det. Om det rör sig om längre avsnitt och utvikningar lägger jag dessa klipp i ett eget dokument och anger ur vilken bok och vilket kapitel stycket klippts bort. Detta ifall jag skulle ångra mig längre fram och vilja lägga in det igen.

Tänkarsoffa
Mitt skrivande ser olika ut olika dagar. Ibland flyter det lätt och orden bara ramlar fram. Ibland tappar jag tråden och får inte riktigt fram det jag hade tänkt. Då har jag två metoder. I ena fallet sitter jag kvar vid datorn ändå. Sticker kanske emellan med ett blogginlägg eller något annat – men jag skriver.
I det andra, där jag tycker att alla mina idéer har gått och gömt sig tar jag till knepet med en ”tänkarsoffa”. Jag har en gammal soffa som är fantastiskt skön för ryggen om jag lägger mig raklång i den. Där försöker jag koppla bort alla ”måsten” och låter tankarna snurra runt som de vill. Men jag har en regel: Jag får inte resa mig om jag inte kan gå raka vägen till datorn och skriva minst tre meningar. I regel dyker idéerna upp från ingenstans och jag kommer igång med mitt manus igen. Fina sommardagar får ofta hammocken agera ”tänkarsoffa.”

Hela manuskriptet
När alla kapitel är färdigskrivna och är lästa många gånger – då först klipper jag ihop dem i ett gemensamt långt dokument – och så har jag ett manus. Men det är inte färdigt med det. Nu börjar redigeringen på nytt.

Många läsningar
Jag läser om och om igen – men med olika fokus. Under en läsning kollar jag kommatecken och att meningarna inte blivit för långa. Under nästa läsning väljer jag kanske att läsa mitt manus högt. Sakta läser jag då mening för mening för att höra om det låter okej eller om jag snubblar på orden någonstans. Alla ställen där läsningen hakar upp sig stannar jag till vid och ser om meningen behöver skrivas om. Jag vet att jag ofta använder ordet ”alltså” litet för ofta och tar en särskild läsrunda bara för att kolla om jag kan byta ut ”alltså” på några ställen eller rent av stryka det helt. Och så fortsätter jag till dess att jag är helt nöjd.

Låta vänner läsa
När jag själv är nöjd med mitt manus brukar jag låta så många vänner som möjligt läsa det – inte för att dunka mig i ryggen utan för att visa mig allt som de inte tyckte var bra. Det kan gälla allt från kommateringen till de namn jag valt för mina huvudpersoner. Med dessa kommentarer som hjälp arbetar jag om mitt manus igen.

Lektör
När jag återigen är nöjd med mitt manus anlitar jag en lektör. Kanske kan någon bland författarkollegorna rekommendera någon, annars finns en lista på Författarförbundet. Så följer en ny runda med rättningar och korrigeringar. Så här kan man hålla på nästan hur länge som helst, för det finns nästan alltid något man vill ändra. Men någon gång måste man sätta punkt.

Till slut
När man till slut är övertygad om att det är precis så här det skall vara, då väljer man antingen att skicka manus till olika förlag eller att ge ut som egenutgivare. Det finns flera böcker om just egenutgivning och min lilla skrivskola slutar här.

Jag hoppas du har haft både nytta och nöje av mina skrivtips i tre delar och kunnat hitta några korn som du kan ha nytta av!
Christina Gustavson

Länkar:
En fingervisning om mord: https://www.facebook.com/En-fingervisning-om-mord-535639796610881/timeline/
Joelsgården Förlag, hemsida: www.joelsgarden.se
FB: www.facebook.com/joelsgardenforlag.se
Christina Gustavson, hemsida: www.gustavson.se
FB: https://www.facebook.com/christina.gustavson.58
Twitter: https://www.twitter.com/GustavsonInfo
Länk till Christina Gustavsons doktorsavhandling: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1716669&fileOId=1716688
Du hittar Christina Gustavson även på LinkedIn

Christina Gustavsons bästa skrivtips i tre delar

Skriv din bok, del 2:

Fortsättning på Christina Gustavsons skrivtips från den 151214:

Det andra blocket
När man samlar material till sitt ordkylskåp, så dyker det förr eller senare upp en idé om vad man vill skriva sin första bok. För naturligtvis blir det fler om du själv vill. Då tar du det andra blocket. Det öppnar du nu.

Rubrik
Om du inte vill välja titel än så skriv t.ex. ”Bok 1” som rubrik. När du kommer på vad du vill att boken skall heta, så lägger du till den titeln, t.ex. ”Bok 1: Mopedäventyret”, eller vad du vill att det skall heta.

Tripp, trapp, trull
Tänk igenom att en bok skall ha en början och ett slut och så allt det som kommer där emellan. Skriv gärna en innehållsförteckning. Den kan du ändra längre fram om du vill. Fundera på vad du vill skall stå i början, dvs först i din bok.

Slutet
Hur skall det sluta? Det är viktigt att du har en ganska bestämd idé om hur din bok skall sluta. Vad är det som händer i slutet av din berättelse. I de gamla sagorna slutade det med att prinsessan gifte sig med prinsen. Men vill du ha ett lyckligt eller ett tragiskt slut – eller kanske ett finurligt slut – till just din berättelse? Börja skriv din berättelse medan du funderar, men vänta inte alltför länge med att bestämma slutet, eftersom allt du skriver skall ha det som mål.

Mitt emellan
Mellanbiten, som är den allra längsta i en bok, skall beskriva och förklara den långa vägen från början och ända fram till slutet. Ibland går vägen rak och ibland går den krokigt. Uppförsbackar och dalar. Avstickare ibland. Det är du som väljer hur din väg genom boken skall gå.

Men eftersom du inte kan beskriva vägen till Malmö om slutet ligger i Stockholm är det så viktigt att du vet ditt slut, så du vet vart du skall köra när du tar med läsaren på en åktur genom din bok. T.ex. skall din hjälte reda ut problemen? Får hon killen hon gillar? Vinner han priset han kämpat för? Lyckas veterinären rädda den överkörda hunden?

Forts följer nästa vecka.
Christina Gustavson

Christina Gustavsons bästa skrivtips i tre delar

Skriv din bok, del 1:

Ja, just det – skriv din bok. Inte vilken bok som helst, utan en där just du är författaren.

Kan handla om vad som helst
Boken kan naturligtvis handla om dig, men det är inte alls nödvändigt att den gör det. Den kan handla om vad som helst som du har lust att skriva om. T.ex. Ett minne, en lustig episod, ett husdjur eller precis vad du känner för att skriva om just nu.

Vissa författare
Det händer att vissa författare får ett uppslag och liksom ser hela boken framför sig. Då går det att sätta sig ner och bara skriva på. Men det är långt ifrån alla som upplever detta. Många sätter sig framför datorn och tvingar sig till att sitta kvar där tills de skrivit det de bestämt sig för eller under den tid de avsatt för detta.

Lite när som helst
För de flesta är det inte så enkelt som att bara sätta sig ner och skriva. Många får sina idéer lite när som helst och kanske inte i någon speciell ordning. Men hur får man då ihop det till en bok?

Kylskåpsmetoden
Som tankemodell använder jag kylskåpsmetoden. När man går ut och handlar köper man kanske lite av varje. Väl hemma sorterar man in det. Färskvarorna hamnar i kylskåpet, det andra i skafferiet osv. När man sedan skall laga en måltid plockar man fram det man väljer till just den här måltiden. Resten får vara kvar i kylskåpet eller skafferiet till en annan måltid.

Skriva bok – laga en måltid
Det är likadant när jag skriver en bok. Jag samlar ingredienser, dvs. idéer och uppslag, tankar och funderingar och förvarar dem någonstans. Så när man skall skriva en bok plockar man fram de ingredienser som man vill använda till just den här boken och de andra får stå kvar i skåpet.

Två sätt
Hur gör man det rent praktiskt? Det finns två sätt. Antingen skriver du för hand eller på datorn.

Skriva för hand
Jag tycker om att skriva i ett spiralblock och jag börjar med minst två olika block. I det första skriver jag först bara rubriker och alltid bara på högersidorna. Då får jag ett helt blad till det som varje rubrik handlar om.

Rubrik till blad 1
Som rubrik till det första arket väljer jag ”Bra titlar.” Därunder skriver jag en lista på idéer och uppslag till boktitlar som kommer för mig under arbetets gång.

Rubrik till blad 2
På det andra arket skriver jag ”Idéer” överst. Får jag en intressant idé så skriver jag den här. Inte långa utläggningar, utan i stolpform, men tillräckligt utförligt för att jag själv skall kunna komma ihåg vad jag hade menat. T.ex. Grannens busiga katt, Min dagbok sida 32, TV-programmet om mobbning + datum, osv.

Rubrik till blad 3
När jag kommer till ark 3 skriver jag ”Roligt.” Här skriver jag olika roliga episoder jag minns och så fyller jag på efter hand som jag ser eller hör något roligt eller något jag tycker är kul som händer i omgivningen.

Rubrik till blad 4
På det fjärde bladet börjar jag med ”Teman.” Vad vill jag att min bok skall handla om? Det finns kanske fler olika ämnen som intresserar mig och dem listar jag här. T.ex. Fotboll, Baka småkakor, Hur man flätar hästens man, min första kärlek, osv. Det är lättare att skriva om något som man redan vet något om. Självklart är det tillåtet att fantisera fritt om man vill det.

Rubrik till blad 5
Sedan kommer den viktiga rubriken ”Tankar.” Här skriver jag om tankar och funderingar jag har och har haft kring olika saker. Det kan vara vad som helst jag tänkt på, t.ex. Tror jag på UFO:n? Förekommer mobbning på min skola eller bara på andra? Varför blir jag godissugen? Varför är det snyggt med blå kläder? Jag gillar inte stora hundar som morrar.

Rubrik till blad 6
Slutligen kommer vi till rubriken ”Berättelser.” Här skriver du längre stycken om något som du vill berätta, något du bär inom dig och som du vill skriva ner, någon hemlighet, något du är upprörd över. Fortsätt och skriv och fyll hela blocket.

Ditt kylskåp
Låt rubrik 1-6 bli som kylskåp, skafferi och lådor! Låt dem sitta kvar i blocket. Då har du bit för bit samlat alla de varor och ingredienser du vill ha till den maträtt, dvs den bok som du nu vill laga till och skriva ihop.

Redan nämnt
Ibland händer det att man vill skriva mer om något som man redan nämnt under rubrikerna på ett av de andra bladen – då gör man det. Det är egentligen det listorna under rubrikerna är till för. Man glömmer så fort och har man skrivit listor på det som kommer för en, så har man det som ett skafferi som man kan gå och plocka ur och ta fram när man vill laga till en måltid, dvs. när man vill skriva ett längre stycke.

Det andra blocket då?
Jag nämnde från början att det är bra att ha två block. Det ena blir ditt kylskåp och skafferi och några hurtsar och lådor därtill där du förvarar allt du samlat. Där ligger det och väntar tills du vill använda de olika ingredienserna.
Men det andra blocket – det är där du skriver din bok. Där skriver du ditt manuskript.

Våga svinga dig ut i skrivandets fantastiska värld!
Christina Gustavson