Lägre straff för brott mot barn?
Hyckleri i det svenska rättsväsendet Det är lätt att vara kritisk när det gäller andras värderingar, speciellt om det gäller människor från andra länder och andra kulturer. Men hur ser det ut om vi synar det svenska systemet? Det är lätt att sätta sig till doms över de orättvisor och brott som hänförs till hederskulturer – men hur ser det ut i Sverige? Dvs. ett land som många uppfattar som demokratiskt och som ses som en förebild av andra länder.
Låt mig ge fyra exempel på vad jag skulle vilja kalla hyckleri i det svenska rättsväsendet.
1.
Har en mindre kropp mindre människovärde?
Det är inte så värst länge sedan det maximala straffet för en vuxen som mördade ett barn var fängelse i fyra år. Då var maxstraffet sex år för en vuxen som mördade en annan vuxen. Hur tänkte lagstiftarna här? Har en mindre kropp ett mindre människovärde? Är det den mördades människovärde som är utslagsgivande för den respekt den mördade är värd, eller i det här fallet straffsatsen? Som när man går och handlar och betalar i förhållande till värdet av det man köper. I så fall är det självklart att en större mängd av varan borde kosta mer än en mindre.
Hur tung är den samhällsekonomiska aspekten?
Eller är det kanske den samhällsekonomiska aspekten som väger tyngst när man avgör vad ett liv är värt mätt i maximal straffsats. En vuxen är mer påkostad än ett barn. Samhället har hunnit lägga ut större summor på utbildning och träning för ett vuxet brottsoffer, varför det innebär en större kapitalförlust att mörda en vuxen än att mörda ett barn, om man ser det helt krasst.
Är det faktorer liknande dessa som ligger till grund för synen på olika straffsatser i Sverige? Är ett liv är inte lika mycket värt som ett annat, utan ett ”litet” liv är värt mindre?
Var finns de etiska och moraliska aspekterna?
Och var finns de etiska och moraliska aspekterna? Borde det inte vara mer fördömligt att misshandla, skada eller rent av mörda ett litet barn, som har mycket mindre förutsättningar att försöka skydda sig själv, slå tillbaka eller springa undan? Ett barn som dessutom kanske står i beroendeställning till den vuxne som utför övergreppen?
Brott mot gamlingar en parallell
En parallell kan vara brott mot gamlingar. Detta borde då också ge lindrigare straff utifrån en krass samhällsekonomisk aspekt. Det finns exempel på att gamla värnlösa damer blivit våldtagna på vårdhem, men i de fall jag känner till har gärningsmannen gått fri, även om man inte funnit förmildrande omständigheter som t.ex allvarlig demens eller svår psykisk sjukdom. Man har i vissa fall inte ens flyttat mannen till ett annat boende och på så sätt gett det kvinnliga brottsoffret så pass skydd att hon undgår fortsatta och upprepade övergrepp. Här framgår tydligt att en kvinnas människovärde inte värderas lika högt som en mans.
Skall samhällsekonomin styra?
Om det är samhällsekonomin som skall styra påföljder och straffsatser borde man kanske till och med fria personer som misshandlar gamla, särskilt när det får dödlig utgång, med tanke på de pengar för kostnader rörande vård och service som då kan sparas. Är det så vi vill att Sverige skall vara?
Lägre straff för brott mot barn?
Tag ett hypotetiskt fall där en vuxen man utsätter ett barn, låt oss säga en liten flicka på 4 år, för våldtäkt. Förutom det psykiska traumat kanske hon inte kan ha ett ”normalt” sexliv senare i livet, hon kanske aldrig själv kan få barn. Om barnet överlever denna gruvliga gärning känslomässigt, går det inte ens att ta för givet att gärningsmannen får ett väl tilltaget straff, utan han går kanske helt fri eller döms till sexuellt ofredande, för vilket det lägsta straffet är böter.
En jämförelse
Som jämförelse noteras att om en vuxen man våldtar en vuxen kvinna är straffet 2-6 år och för grov våldtäkt 4-10 år, alltså avsevärt mycket högre. Hur har lagstiftarna tänkt här? Barnet är försvarslöst! Ju yngre barnet är desto svårare är det för barnet att hävda sin rätt och att kräva rättvisa i domstol så väl som i media. Men även om barnet är för litet för att kunna bevisa vad som hänt, innebär det väl inte att brottet därför inte är lika allvarligt som motsvarande brott mot en vuxen kvinna? Jag har hört det sägas just så och vet att den typen av resonemang verkligen förekommer. I Sverige!
Förkasta godtycklighet och fördomar!
Men om vi bygger våra straff på handfasta forskningsresultat och konkreta fakta istället för på godtyckligt tänkande och tyckande och rena fördomar eller rent av samhällsekonomiska aspekter – borde det då inte ge högre straff att förgripa sig på ett värnlöst barn, oavsett om det rör sig om sexuella övergrepp eller misshandel?
Om misshandeln skadar fostret?
Vi lämnar här alla diskussioner om när ett foster kan anses ha ett liv osv. åt sidan och koncentrerar oss på den brottsliga handlingen i sig och de konsekvenser den får. Ett brottsoffer talade med smärta om det barn hon förlorat i samband med svår misshandel. Hon hade varit gravid i åttonde månaden när hon utsattes för misshandel av sin sambo. Som en direkt följd av misshandeln föddes barnet för tidigt och var därtill dödfött. Det levde alltså inte längre. Det ligger nära till hands att tro att fostret skadats av misshandeln, som även inbegripit flera slag och hårda sparkar mot kvinnans mage. Brottsoffret hade behövt och erhållit sjukhusvård för sina egna skador, vilket visar att misshandeln hade varit av allvarligt slag.
Medför inte straffökning?
Vid en genomgång av den polisutredning som genomfördes, noterade jag att det inte någonstans i utredningen fanns omnämnt att brottsoffret varit höggravid vid brottstillfället. Detta gjorde mig nyfiken och i samband med fler andra rättspsykiatriska utredningar där jag t.ex. genom förövaren själv fått veta att brottsoffret varit en gravid kvinna, letade jag speciellt efter uppgifter i de polisrapporter och domar jag kunde få tillgång till. Till min stora förvåning fann jag inte uppgifter av den typen, inte en enda gång. Vad kunde det bero på att en i mitt tycke så viktig uppgift inte tagits med? Inte ansetts vara värd att ens nämna i brottsutredningen? Jag har inte kunnat komma på någon annan förklaring än att det inte skulle medföra någon straffökning om ett ofött barn avled till följd av den misshandel av dess mamma utsattes för och därför inte var lönt att beskriva i rapporten.
Räknas inte fostervåld?
Hur har lagstiftarna tänkt? Kan det vara så att det inte innebär någon förlust rent samhällsekonomiskt om ett foster avlider, eftersom mamman då inte behöver ta ut barnledighet utan troligen återgår i arbete snabbare, och att fostermord därför inte anses behöva något extra straff som påföljd, utöver det straff som misshandeln av kvinnan i sig möjligen medför? Såvitt det inte är kvinnan själv som fördriver sitt foster. Under lång tid var det straffbart. Numera talas det mest om kvinnor som i sinnesförvirring tar livet av sitt nyfödda barn. Men när män sparkar ihjäl ett nästan fullgånget foster som ligger i sin mammas mage, så räknas det inte. Eller?
Om man ser på etiska och moraliska aspekter av detta kan man tycka att det borde medföra en högre straffsats om misshandeln av en kvinna även ledde till att en abort utlöstes eller att fostret avled intrauterint.
Kan vi vara stolta?
Hur stolta kan vi svenskar vara över vårt förhållningssätt om man ställer det i ett världsperspektiv? Borde det inte rimligen ge ett högre straff att misshandla en gravid kvinna, speciellt en höggravid kvinna i så långt framskriden graviditet att en förövare omöjligen kan ha missat det faktum att hon är gravid?
Kvinnofridskränkning en fint!
Slutligen den viktiga fällan, gropen som det är så lätt att falla i, det som kallas kvinnofridskränkning. En brottsbeteckning som till och med en företrädare för ROX en gång kallade ”ett slagskepp” i en TV-intervju. Vilken jättefint den lagstiftande församlingen har lyckats genomföra i Sverige!
Kvinnofrid
Vad innebär kvinnofrid? Ett gammalt begrepp, men idag kanske bara jurister och speciellt initierade inser vad det innebär?
Om en äldre dam sitter på en parkbänk och lyssnar på fågelsången kanske hennes frid störs om några ungdomar går förbi och skrattar och nojsar för högljutt?
Översatt till engelska skulle det bli: To disturb the peace of a woman. Hur kan man förstå att det i Sverige innebär ett våldsbrott? Att det kan inbegripa både misshandel och sexuella övergrepp?
Är misshandel inte alltid misshandel?
Om en man slår en annan man tillräckligt illa, kallas det misshandel. Om en man slår en kvinna, som han har eller tidigare (hur långt tillbaka som helst?) har haft en relation till, så kallas det kvinnofridskränkning, dvs. då verkar det inte längre kallas misshandel. Misshandel av en kvinna är alltså inte alltid misshandel, eller?
Om en okänd man bryter sig in och misshandlar den kvinna, som intet ont anande råkar öppna dörren, finns hypotetiskt en risk för att hon inte lyckas bevisa att hon verkligen inte träffat gärningsmannen tidigare. I så fall finns det risk för att han bara döms för kvinnofridskränkning och inte misshandel. Misshandel av en kvinna är alltså inte alltid misshandel.
Det är svårt att se logiken i detta. Straffrättsligt bedöms det alltså olika, beroende på vem brottsoffret råkar vara. Hur jämlikt är det? Hur demokratiskt är det?
Olika grader av misshandel
Det finns olika grader av misshandel, varje grad med sin egen straffskala. När det gäller kvinnofridsbrott gäller allt eller inget. Uppfyller misshandeln inte kraven på just grov kvinnofridskränkning, så har, som jag förstår lagen, inget brott alls begåtts. Det finns ingen lägre grad än just ”grov” och kvinnofridskränkning verkar bedömas efter andra kriterier, även om den ingående misshandeln i en läkares ögon tycks vara lika svår. Hur kan detta anses vara rätt och rimligt?
Villa bort fakta
Den stora skillnaden är att man villar bort fakta genom olika benämningar, en för män och en annan för kvinnor. Tänk en så utmärkt ordning för ett samhälle så demokratiskt och jämställt som det svenska! Dessutom krävs bl.a. att brott har skett vid minst 2 olika tillfällen inom en viss tidsram och att beteendet har utgjort en upprepad kränkning av kvinnans självkänsla och trygghet för att det skall kallas kvinnofridskränkning. Om det är en man som misshandlats, ser man skadorna och ställer t.ex. inga krav på att förövaren dessutom skall ha sårat offrets självkänsla för att straff skall kunna utdömas.
Hur motverka hedersrelaterade brott?
Så, ironiskt sagt, tänk så lätt det är att utrota brott som sker i samband med hederskulturer som smugit sig in i Sverige, när vi har en så solid och jämlik grund att stå på! Jag menar, hur skall vi med trovärdighet kunna motverka hedersrelaterade brott när vi har system som inte ligger långt efter i Sverige, även om vi då kallar det något annat?
Sopa rent framför vår egen dörr
Här i Sverige har vi inget hedersrelaterat våld bevars, i alla fall inte definierat som svensk tradition. Men har vi anledning att slå oss för bröstet och känna oss duktiga? Eller borde vi kanske börja kalla saker och ting vid deras rätta namn, rätta straffsatserna därefter och därigenom sopa rent framför vår egen dörr först av allt?
Är kvinnomisshandeln dold i mörkertal?
Dessutom finns det skäl att syna den statistik som finns rörande svåra våldsbrott t.ex. misshandel och grov misshandel, ty det är tveksamt om fallen av kvinnofridskränkning, dvs. misshandel och grov misshandel som riktats mot en kvinna, ens finns med i den officiella misshandelsstatistiken, utan finns dold i det mörkertal av brott som aldrig riktigt når upp till ”grovt,” utan därför läggs ner.
En gärningsman kan få olika straff beroende på vem offret var. Är misshandel inte alltid misshandel? Är ett liv inte lika mycket värt som ett annat?
Kan man kalla detta något annat än hyckleri inom det svenska rättsväsendet?
Christina Gustavson, med.dr., leg. läkare, specialist i rättspsykiatri
Med tack till Olga Karvanen, leg. läkare och rättspsykiater, för läsning och värdefulla kommentarer.
Referenser:
1. Moa Bladini, jur. dr och lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, debatt: ”Diskrimineringen byggs in och osynliggörs i domsluten – vi jurister måste ta detta på allvar”. http://www.dagensjuridik.se/2014/08/diskrimineringen-byggs-och-osynliggors-i-domsluten
2. Kvinnofridskränkning: http://lawline.se/answers/kvinnofridskrankning?q=kvinnofridskr%C3%A4nkning
3. Ofta när åtal väcks för grov kvinnofridskränkning blir den fällande domen bara för enskilda åtalspunkter, och straffet böter. http://www.roks.se/nyheter/2012-10-08/ofta-nar-atal-vacks-grov-kvinnofridskrankning-blir-den-fallande-domen-bara-enskil
4. Grov kvinnofridskränkning: http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Grov_kvinnofridskrankning_amnesguide/
5. Olika grader av misshandel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Misshandel
6. Sexualbrott – Lagar och fakta: http://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Fakta-om-sexualbrott/