Kurt A Larsson: Konstapeln
– en annorlunda polisroman
En annorlunda polisroman
Jag har läst Kurt A Larsson: Konstapeln – en annorlunda polisroman. En bok med ett annat tempo än dagens polisromaner.
Nostalgisk resa
Boken förde mig i ett slag tillbaka i tiden. Den tidstypiska beskrivningen av 60-talet blev för mig starten på en nostalgisk resa.
Ett annat tempo
Jag kunde se bilden av en polisskonstapel, som i sakta mak och med händerna på ryggen, patrullerade gatorna, precis som jag föreställde mig att konstapel Björk gjorde i Astrid Lindgrens roman Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt. Det var ett helt annat tempo då jämfört med dagens hets, värderingar och problem var också annorlunda, åtminstone delvis.
Ett gottebord 
Tänk bara att hitta ett ord som gottebord i en polisroman … jag trodde nästan att begreppet var bortglömt – och så plötligt såg jag ett sådant dukat inför mina ögon. Vit linneduk med alla möjliga sorters godis – allt från polkastänger till hemlagad kola och fin choklad. Kanske inte så speciellt nu, i lösgodisets tider, men då var det något överdådigt och mycket speciellt.
Polisiär miljö i småstad
Konstapeln är en annorlunda polisroman om en nyutexaminerad, tjugoårig polis i Kristianstad. Boken skildrar till en början den polisiära miljön som den såg ut från 1960-talet och framåt.
FN-polis i Cypern
I bokens andra del har huvudpersonen blivit några år äldre och befinner sig på Cypern i egenskap av FN-polis.
Självupplevda händelser
Boken bygger till stor del på självupplevda händelser. För mig som minns hur det var då, var det givande att läsa om huvudpersonen Viktor Hjelm och om hur det var att vara polis på den tiden.
Verkligen annorlunda
Texten är stor och boken lätt att läsa även för den med sämre syn. Det jag saknar är viss bearbetning, och redigering, men det förtog ändå inte känslan av att detta verkligen var en annorlunda polisroman, därtill med oväntade poäng.
Fakta om boken:
BoD 2017
ISBN 978-91-7699-640-9
Antal sidor: 295
Christina Gustavson