Ta pulsen på dig själv!
När hjärtat slår så pumpar det ut blod i kroppens blodkärl. För varje pumptag från hjärtat skjutsas en liten mängd blod ut så att det på sätt och vis blir en liten svallvåg i artärerna. Med känsliga fingertoppar kan man känna när den där svallvågen kommer. Varje sådant pulsslag representerar ett hjärtslag. Vanligen brukar man känna efter vid handledens undersida. Genom att ta pulsen och räkna svallvågorna under en minut, dvs 60 sekunder (använd klocka med sekundvisare eller stoppur), så vet man hur fort hjärtat slår.
Bedömning av pulsen
Man känner pulsslagen där en artär ligger ytligt eller mot ett underliggande ben, t.ex. vid tinningarna strax framför öronen, på halsen ovanför nyckelbenet, i ljumskarna, vid de inre fotknölarna och på insidan av handleden i jämnhöjd med tummen.
Vanligen känner man på radialispulsen (pulsen på insidan av handleden) genom att trycka fingertopparna (pek- och långfinger) mot handleden.
Pulsens beskaffenhet säger oss en hel del om blodcirkulationen också:
1. Pulsfrekvensen
Den normala vilopulsen hos en vuxen person är mellan 60-80 slag per minut. Hos nyfödda barn kan pulsen slå mellan 140-180 slag. Hos en vältränad idrottsman eller en person med tungt kroppsarbete kan pulsfrekvensen vara betydligt lägre, kanske 40 slag per minut. Normalt kan pulsen öka vid hårt kroppsarbete, under ett träningspass eller under häftig sinnesrörelse som stark vrede, djup sorg, stormande glädje eller intensiv rädsla.
Sjukliga förändringar som gör att hjärtat slår snabbare och ger en stegrad pulsfrekvens är t.ex. feber, förändringar i sköldkörtelns funktion och ämnesomsättningen, blodförlust och hjärtsvikt.
Långsam puls kan förekomma vid vissa sjukdomstillstånd som t.ex. rör hjärtas funktion, vid läkemedelsförgiftningar, vid överdosering av vissa preparat, rubbningar i ämnesomsättningen, kraftig nedkylning och vid vissa hjärnskador.
2. Pulsens storlek
Höjden och bredden på pulsens svallvåg bestäms av den mängd blod som pumpas ut i blodkärlen vid varje enskilt hjärtslag. En normal puls skall vara ”stor” eller ”väl fylld”. Vid t.ex. större blödningar blir pulsen tunnare och får samtidigt en ökad frekvens. Man talar då om en ”liten” puls. Ibland är den knappt kännbar eller känns som en liten sträng. Sådan puls kallas ”trådfin” puls.
3. Pulsens spänning
Pulsens spänning beror på det tryck med vilket blodströmmen tvingas fram. Det har med blodtrycket och med tänjbarheten i blodådrornas kärlväggar att göra. En spänd och hård puls kan man känna vid t.ex. för högt blodtryck, vidvissa hjärnskador samt vid vissa kärlförändringar.
En mjuk puls känner man när blodtrycket är för lågt, t.ex. vid större blödningar.
4. Pulsens rytm
En normal puls skall ha en jämn, regelbunden rytm. Oregelbunden puls förekommer vid olika hjärtsjukdomar. En oregelbunden puls bör leda till läkarbesök och en noggrann undersökning av hjärtat.
5. Pulstryck
Med pulstryck menas skillnaden mellan det systoliska och diastoliska blodtrycket. En person som har ett blodtryck på t.ex. 120/90 har ett pulstryck på 120-90=30.
©Farmakan. Publicerad första gången 1981