Våldtäkt
Kvinnosyn både här och där
En synnerligen brutal gruppvåldtäkt i Indien för ett tag sedan har aktualiserat frågan om kvinnosyn och människosyn, både där och här.
Våld i nära relationer, kvinnomisshandel och våldtäkt är grenar på samma träd.
6 700 i Sverige på ett år
I Sverige uppgav ungefär 98 000 personer av befolkningen i åldern 16–79 år att de blivit utsatta för ett sexualbrott under 2013 och under 2014 anmäldes 20 300 sexualbrott, varav 6 700 rubricerades som våldtäkt enligt BRÅ (NTU 2014).
Vartenda ett av dessa brott är ett för mycket!
Förbrukad
I Indien sker en våldtäkt var 20 minut – som man vet om. Mörkertalet är mycket stort. En av anledningarna är att det inte är tryggt och säkert för en kvinna att anmäla en våldtäkt. En kvinna som redan utsatts för våldtäkt anses ”förbrukad” och det är inte ovanligt att hon, om hon går till polisen, utsätts för ytterligare våldtäkt/gruppvåldtäkt av just poliserna, som tycker att de kan ha ”lite kul” utan risk.
Fritt fram
Under mina resor i bl.a. Indien har jag talat med individer (både kvinnor och män), representanter för föreningar och institutioner – och alla ger samma bild: Det anses helt normalt att det är ”fritt fram” när det gäller en våldtagen kvinna.
Detta innebär att om en kvinna anmäler en våldtäkt hamnar hon ur askan och i elden istället för att få hjälp.
Gruppvåldtäkt som traditionellt straff
Ett traditionellt straff för en kvinna som misshagat någon i högre ställning, med mer makt och pengar (eller om någon i hennes familj misshagat någon) på den indiska landsbygden är att hon våldtas av byns ledande män, med byäldste i spetsen.
Förskjuten
Om hon är gift och överlever gruppvåldtäkten , blir hon förskjuten av både sin man och sin egen familj och förlorar rätten till sina barn.
Återstår: Prostitution
Oavsett om hon är gift eller ogift är möjligheterna att sedan hitta en försörjning (förutom prostitution) och kunna överleva, mycket små.
Ett liv är inte mycket värt
Ett liv är inte mycket värt – inte om livet är en kvinnas. Bilden präglar hela den indiska subkontinenten, dvs även Bangladesh och Pakistan.
Grenar på samma träd!
Men jag vill återknyta till det faktum att kvinnomisshandel och våldtäkt är grenar på samma träd. Det är alltså inte något som bara finns ”där” utan även här, även om vi, tack och lov, har kommit längre när det gäller att, åtminstone utåt sett, anse det förkastligt och straffbart.
Den sjätte gudinnan
”Den sjätte gudinnan” av Karin Alfredsson är en spänningsroman som beskriver kvinnors utsatthet i Indien. Den är spännande, men lättläst. Boken kom ut för ett antal år sedan, men är fortfarande lika aktuell när det gäller kvinnosynen.
Inte alltid en psykopat
Tyvärr är verkligheten ännu värre. Det är inte alltid en psykopat, som begår den typen av våldsbrott, även om många tror det. Läs mer om psykopater i boken Christina Gustavson: Från strulpellar till psykopater och även på www.joelsgarden.se
Christina Gustavson