Currently viewing the tag: "sjukvården"

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Bemötandet inom sjukvården

I svensk vård av idag behandlar man ofta sjukdomen och inte den sjuka människan, men det borde vara tvärtom.

Viktigt för patienten
·    Bemötandet, som måste ges med både empati och respekt.
·    Därtill är tillgängligheten oerhört viktig.
·    Dessutom har patienterna rimliga krav på att få inte bara              uttömmande, utan tillräcklig, information, för sitt individuella behov, vilket är en helt annan sak.
·    Slutligen är kontinuiteten i behandlingsarbetet nödvändig, samt
·    rätten till trygghet när det gäller vårdgivarnas kompetens

Inte ovanligt
En inte helt ovanlig situation är när en patient kommer fram till luckan i receptionen och sedan får stå och vänta medan sekreteraren innanför går och plockar, pratar med sina arbetskamrater, till synes helt ointresserad och med ett kroppsspråk som visar att pratet knappast är arbetsrelaterat.
Detta reflekterar många sjukvårdsinrättningars inställning till patienterna och ger tyvärr signaler om att patienterna varken behövs eller är önskvärda där, utan snarare till besvär!

Patienterna nödvändiga för vårdens existens!
Med tanke på att vården inte kan existera utan patienter är det inte bara dålig reklam för verksamheten utan rent av ett skamligt beteende mot den som kommer för att söka hjälp!
Dessutom på en inrättning som redan finansierats av skattemedel!
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Förutsägbarhet i sjukvården!

Snart vet man inte vad som är upp och ner i sjukvården.
För en god prognos om framtiden krävs också en viss förutsägbarhet. Om vården hela tiden förändras till sin struktur vet man snart inte vad som är upp och ner, vem som har ansvar för vad, vad som finns pengar till eller inte, eller vad som skall prioriteras eller inte. Inte heller hur arbetet skall utföras. Det blir alltså kaos istället för förutsägbarhet, vilket försvårar eller omöjliggör goda prognoser.

Förändring i hög takt
Man kan dock med viss säkerhet säga att sjukvården fortsätter att förändras i hög takt, fler behandlingsalternativ utvecklas och introduceras, vårdbehoven ser annorlunda ut idag än i går och kommer förmodligen också att förändras framgent och kravet på patientinflytande ökar.

Utmattad personal inom vården
Sjukvårdens personal visar allt tydligare tecken på modlöshet, trötthet intill utmattning  och därmed både minskad motivation och minskad förmåga att möta nya utmaningar och krav, men även mindre flexibilitet och ork att möta nya förändringar. I samband med detta minskar också förmågan till utveckling, till kritiskt tänkande och till utvärdering av arbetet.

Man orkar inte
Mycket rullar på i samma spår som tidigare, eftersom man bara inte orkar och bara inte har tid att ens föreställa sig eller tänka på andra alternativ. Samtidigt fortsätter omstruktureringarna och besparingsivern.
Inte minst genom pressen får man veta att förtroendeklyftorna ökar mellan professionerna och patienterna, politikerna och allmänheten.

Förtroendet sviktar, kraven ökar
När förtroendet sviktar och kraven ökar inom sjukvården hur kan då en ny och positiv framtidsvision om en bättre sjukvård växa fram ? Behövs inte en god grogrund för att något skall kunna växa?

Hur kan man tro att något skall växa och utvecklas bland gungflyn i en sankmark?
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Tillgängligheten i sjukvården

Beträffande tillgängligheten i svensk sjukvård har man på vissa ställen försökt lösa detta på ett krampaktigt sätt genom att till exempel införa en automatisk telefonsvarare.
Man kan knappa in sitt telefonnummer, men har inte möjlighet att tala med någon, utan man blir uppringd senare.

Den som inte kan
Men för den som kanske inte klarar av att knappa in ett nummer på telefonen, inte har en knapptelefon eller för den som inte kan vara tillgänglig senare, t.ex. genom eget arbete, blir detta en ogörlig situation. Detta gäller i än högre grad många äldre som därtill kanske inte kan höra vad som sägs i ett inspelat meddelande – hur skall de kunna få kontakt med berörd instans?

Omöjlig situation
Detta gäller även vårdpersonal, som är hårt uppbundna av eget arbete, men ändå behöver en sjukvårdskontakt i eget ärende. I vissa fall finns det inte en adress dit man kan skriva ett meddelande, inte ett faxnummer dit man t.ex. hade kunnat faxa en avbeställning av en tid, det fanns ingen e-mailadress uppgiven där man kunde lämna besked, inte ett namn, ingenting utom telefonnumret till telefonsvararen.

Inte rimligt
Detta är inte ett rimligt system. Vården skall vara lättillgänglig. Det innebär att man inte kan binda upp yrkesverksamma människor till att sitta och passa en telefon hela dagarna. Man måste kunna meddela sig på andra sätt och hitta vägar att göra detta utan att det kostar för mycket i tid och möda för den mottagande personalgruppen.

Ge en chans att svara
I de fall det rörde sig om avbeställning av en tid man fått sig tillsänt per automatik, dvs. inte något man har bett om, kunde det hela ha kunnat lösas genom möjlighet att sända ett fax, e-mail eller om det hade uppgivits en adress i brevet, så att man visste vart man skulle skicka ett brev med svar.

Dessutom betalningsansvarig
Brev med kallelser innehåller inte alltid adress, faxnummer, e-mail eller ens ett namn, utan enbart ett telefonnummer kopplad till en automatisk telefonsvarare där svar endast kan ges på färdiga frågor medelst knapptelefon.
Konsekvensen av att inte lämna återbud till en kallelse innebär dessutom att man blir betalningsansvarig för det besök som inte gick att avbeställa.

Något så huvudlöst stelbent får man leta efter och tyvärr är detta också en bild av svensk sjukvård av i dag.

Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Häxjakt eller korståg i sjukvården?

Är direktiven sådana att politiker hellre låter försäkringskassan bedriva häxjakt på sjuka människor än att på allvar utreda de orsaker i samhället som ligger till grund för den ökade sjukligheten och istället åtgärdar där, på rätt nivå?

Att komma till rätta med (bidrags)fusk är en hedervärd ambition som jag stödjer, men är det så säkert att orsaken till de höga sjukskrivningstalen enbart rör sig om en ny slapphet och attitydförändring, låtsassjuka eller bidragsfusk?

Verkliga orsaker till ohälsa
Hur är det med det ökande tempot i samhället, stressen, känslan av maktlöshet och försämrat inflytande, ökande konkurrens, flykten från tillvaron med hjälp av alkohol och droger, kvinnovåld, arbetslöshet, försämrade villkor för pensionärer, ökande skattetryck, ökande intrång i individens privata sfär med hjälp av allt från telefonavlyssning till att med hjälp av satelliter kunna bevaka vartenda steg en människa tar, osv. osv.??

Fler måste ifrågasätta
Varför ifrågasätter inte fler de färdigstämplade etiketter som samhället (regeringen, Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, försäkringskassorna, landstingen, radions debattprogram, tidningarnas ledarsidor, krönikörer och annonser) använder både för att dölja arbetslöshet och socialförsäkringens brister, såväl som att minska psykiatrins resurser att ge vård och behandling, försäkringskassans möjlighet att köpa rehabiliteringsinsatser och socialtjänstens resurser till bl.a. preventiv missbruksvård, genom att mer eller mindre skambelägga handikapp, svaghet och allvarlig psykisk problematik och istället kriminalisera det och kalla det ”fusk”.
Fick vi inte nog av detta sätt att tänka under andra världskriget och den utvecklingen som ledde fram till det?

Bara pengar
Det är svårt att se att det skulle kunna röra sig om något annat än bara pengar när det gäller det korståg som speciellt bedrivs mot personer som är allvarligt sjuka, men som råkar se friska ut utanpå, dvs mot patienter med psykiatrisk och psykosomatisk problematik och handikapp.

Rätt till kompet3ent bedömning
Patienter med psykiatriska symptom har rätt till en kompetent bedömning. Det krävs medicinsk kompetens för att avgöra om t.ex. nedstämdhet, trötthet och ångest är en del i en psykiatrisk sjukdomsbild eller ett normalt tillstånd.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: I sjukvården kan ett par små ord kan göra skillnad

I sjukvården kan ett par små ord i journalen betyda så mycket och göra så stor skillnad.
Att bryta radius det vill säga ett ben i underarmen, precis nära handleden, är en mycket vanlig skada. Det är också vanligt att en nerv, medianusnerven, påverkas i samband med just den typen av brott. Det är så vanligt att det inte alltid skrivs i journalen, för alla ”vet” att det är så.
Har man fått skadan som en arbetsskada, halkat på arbetet eller liknande kan det röra sig om försäkringspengar med höga belopp. Om det står i journalen från sjukvården att det rör sig om en radiusfraktur så kanske man kan få en mindre summa pengar. Fast står det nämnt att det också KAN röra sig om en nervskada kan försäkringsbeloppet bli en avsevärt mycket högre summa. Ett enda litet ord kan väga så mycket.

Kan inte uteslutas
Hur skall vanligt folk kunna skydda sig och se till att de får ut sin rätt när det gäller sjukvården? Den korrekta handläggningen borde, enligt mitt sätt att se,  från ortopedernas sida i det här fallet vara att skriva att en nervskada ”inte kunnat uteslutas”. Det är ”ofarligare” att skriva det än att hävda att en nervskada med stor sannolikhet föreligger, även om man noterat den trots att den ännu inte är utredd och bevisad. Finns ordet ”nervskada” med i journalen och tas med i beräkningen leder det kanske till ytterligare undersökningar. Men står ordet nervskada  inte med, så finns den liksom inte där, även om den finns.

Hur skall man kunna veta?
Hur skall man veta sådant och hur skall man som patient kunna tänka på allt om inte ansvarige utredare inom sjukvården gör det? En stor summa pengar i försäkringspengar gör en oerhört stor skillnad för en person som har drabbats av en olycka eller rent av ett svårt handikapp. Och det är lite skrämmande också att tänka att det inte är fenomenet som sådant, alltså om det finns en nervskada eller ej, utan om just det ordet finns med i en dikterad journalhandling.

Ordet spelar roll
Det är ordet som spelar roll i sjukvården. Och i detta, det tusen reglernas tidevarv, är det underligt att inte finns riktlinjer även för detta bland alla journalskrivningsregler för läkare, att skriva ner det som man egentligen vet alltid brukar finnas och specificera det. Att till exempel skriva ner om man tycker sig ana att det finns en nedsatt kraft i handleden, även om man ännu inte uppfunnit ett instrument som kan mäta graden av just den funktionen, utan bara noterar det vid en undersökning.
Att inte bara hoppa över och därmed ge sken av att skadan inte alls finns.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Olika huvudmän i sjukvården

 

Den största försämringen
Den största försämringen skedde när man delade sjukvårdens ansvar mellan landsting och kommun. Det går åt mycket energi på dribblande mellan dessa båda huvudmän. Detta kostar tid, arbete och även stora summor pengar.

Lätt att  skylla ifrån sig
När det finns två eller flera huvudmän är det lätt att skjuta ifrån sig och säga att det här problemet är inte mitt bord, det är inte vi som skall stå för de här kostnaderna, det är inte vi som har ansvar för det här.
På samma sätt är det lätt att skjuta arbetet ifrån sig och tänka att det får de andra lösa och den som sitter emellan är alltid patienten.

Lägg sjukvården under ett tak!
För att få sjukvården på fötter är en viktig princip att sjukvården läggs under ett tak med en enda ansvarig instans. Då kan denna instans inte skylla ifrån sig, man vet alltid vem som bär ansvaret och vem man kan klaga på. Jag föreslår alltså som en viktig och grundläggande punkt på ett åtgärdsprogram att all sjukvård hanteras av en enda huvudman och att gränslinjen mellan olika verksamheter blir glasklar och entydig.
Först då kan man på ett effektivt sätt börja bygga broar och förbättra
samarbetet med vård mellan olika enheter.

Jämför med den politiska verkligheten
Det är inte svårt att förstå strategin när man tittar på den politiska verkligheten i världen. Bråk förekommer oftare i de trakter där gränsdragningen är oklar där olika parter gör anspråk på ett och samma område. Där gränsen är entydig och klar så undanröjs själva grunden för den oenighet och splittring som var tidigare.

Ett starkt ledarskap
Man skall inte heller förledas att tro att en tvångsmässig sammanslagning av stora enheter innebär att det sedan är lugn, ro och fred på den fronten, utan konkurrerande krafter kommer alltid att leda till stridigheter och motsättningar, såvida inte ett starkt ledarskap sätter  entydiga och klart definierade regler.

Större fördelar av samarbete
Därtill behövs en sådan konstruktion av system och struktur att alla parter upplever större fördelar av samarbete än av söndring och splittring och därigenom på bred front motiveras starkt till fredssträvan och samverkan.
Man behöver bara vända blicken mot det forna Jugoslavien för att ha ett aktuellt storpolitiskt exempel på detta.

Jämförelser gör bilden tydligare
Enligt mitt sätt att se går det utmärkt bra att göra den typen av jämförelser, eftersom vi människor i många avseenden är oss lika när det gäller beteendemönster, oavsett om det gäller sjukvårdspolitik eller politisk strategi i större sammanhang.
Christina Gustavson

Christina Gustavson 3Christina Gustavson: Jämför sysselsättning i vården med näringslivet!

Om man jämför sjukvården med hur näringslivet fungerar när det gäller att rädda sysselsättningen så kanske man kan få en annan dimension på resonemanget. Förr i tiden fanns statliga verk som gick med enorma förluster år efter år, men hela tiden pumpade man in statliga medel (skattepengar) för att verksamheten skulle kunna drivas vidare på samma sätt som förut, trots förlusterna. Allt detta för att rädda sysselsättningen. Det ansågs alltså som oerhört viktigt att sysselsättningen räddas och att ingen skall behöva gå arbetslös. Sysselsättningen är fortfarande en brännande het fråga.

Redan betalat för vården
Om man då applicerar detta synsätt på sjukvården, som kommit att fungera som ett vinstdrivande företag, trots att de som söker vård redan betalat för vården via sina skatter, så resonerar man inte på samma sätt, men det skulle man kunna göra om man bara ville.

Rädda sysselsättningen
Man skulle kunna säga att det viktigaste här är att rädda sysselsättningen och jag tänker då inte bara på personalens sysselsättning utan även på patienternas, det vill säga alla långtidssjukskrivna patienters rätt till att få hjälp, att fort få komma tillbaka till sitt arbete, att slippa att vara påtvingat sysslolösa, att kanske slippa bli av med sitt arbete och bli arbetslösa därtill, att slippa få sin privatekonomi raserad på grund av en påtvingad arbetslöshet, som här visserligen kallas sjukskrivning och visserligen är befogad, men som skulle kunna åtgärdas och kortas ner ibland med flera år för en enda individ.

Ett exempel
Om en i övrigt frisk och arbetsförmögen person måste vänta i ett år eller mer på en operation och går sjukskriven under tiden, så är det ett enormt slöseri med både individens och samhällets resurser.

Korta sjukskrivningsköerna
Genom att vården sätts in snabbt skulle man kunna korta sjukskrivningsköerna avsevärt med stora samhällsekonomiska vinster som följd, för att inte tala om hur oerhört välgörande detta skulle vara för den enskilde individen, men även för den personal som arbetar inom sjukvården. Det är så nu att många som arbetar inom sjukvården inte mår bra själva, det finns många långtidssjukskrivna bland sjukvårdspersonalen också osv. Stressen ökar och konsekvenserna av detta.

christina gustavson 11Mer pengar över
Om vårdköerna kunde minskas så skulle alla, dvs. inte bara patienterna, utan även personalen och hela samhället må bättre. Därtill skulle det bli mer pengar över att satsa på forskning och annat, som kanske också prioriteras av den statliga ledningen. Man bör väl dock förutsätta (eller hoppas på) att en viss del av en eventuell vinst återinvesteras i sjukvårds- och vårdutveckling.
Christina Gustavson